Svensk Kirurgi nr 5-17

254 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 5 • 2017 T raumatisk blödningschock är en ledande orsak till död- lighet både inom civila och militära trauma 1 . Resuscitative Endo- vascular Balloon Occlusion of Aorta (REBOA) är ett endovaskulärt verk- tyg som kan användas som ”bridge” för temporär stabilisering vid hypo- volem chock tills definitiv åtgärd kan utföras. Denna metod är en del av EVTM-konceptet ( EndoVascular hybrid Trauma and bleeding Mana- gement ) 2 . Metoden kan tillämpas vid olika typer av hypovolem chock, så som postpartumblödning, gastro- intestinala blödningar, rupturerade bukaortaaneurysm (rAAA), onkolo- giska resektioner och vid traumatisk blödningschock 3 . Gemensamt för dessa tillstånd är inre blödningar från bålen och därmed icke komprimer- bara blödningskällor. REBOA kan i dessa fall användas som ett temporärt verktyg för hemodynamisk stabilise- ring. I denna artikel ska vi fokusera på traumatisk blödningschock och resuscitering med REBOA. Historisk tillbakablick REBOA beskrevs för första gången av Hughes redan 1954 under Kor- eakriget 4 . Tre skadade soldater resus- citerades med REBOA men avled småningom av sina skador. Intres- set väcktes dock på nytt 1989 efter publikation av Gupta och medarbe- tare som beskrev 21 patienter med penetrerande trauman i cirkulatorisk chock som hade stabiliserats med aor- taballong (33 % överlevnad) 5 . Marti- nelli beskrev 2010 tretton patienter med allvarliga bäckenblödningar som hade resusciterats med REBOA (46 % överlevnad) 6 . Brenner publicerade 2014 en fallserie med sex patienter med både penetrerande och trubbigt våld utan mortalitet eller REBOA- orsakade komplikationer 2014 7 . Inom kärlkirurgin har man använt REBOA i klinisk praxis sedan 1990-talet och idag används metoden i kring en femtedel av alla fall med rAAA som opereras endovaskulärt 8,9 . Behovet av att hitta en minimalinva- siv metod för att förlänga tiden till kirurgi eller intervention har ökat senaste decenniet framför allt på grund av militära förluster i väpnade konflikter. Att utföra thorakotomi för att komprimera thorakalaorta för att få tillfällig blödningskontroll är ingen bra lösning ute i fält och dessutom har denna metod hög mortalitet och morbiditet 10 . Därmed har det ställts krav på utveckling av en endovaskulär metod som förflyttar resusciteringen från operationsbordet till akutrum- met och till och med prehospitalt. Många aktörer har arbetat intensivt med metoden så som amerikanska militären, men även kärlkirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ). Idag används tekni- ken vid traumatisk blödningschock på cirka 200 sjukhus världen över och uppskattningsvist har 2000 trauma- REBOA fall utförts totalt. Fysiologi Vid traumatisk blödningschock i thorax, buk eller bäcken är det svårt att få tillfällig blödningskontroll med hjälp av mekanisk kompression. Dessa inre blödningar som orsakas av skador på artärer eller vener kan REBOA vid traumatisk blödningschock En patient med cirkulationskollaps på grund av trauma mot bäcken eller buk är en situation de flesta kirurger och team inte har stor vana vid. Att tillräckligt snabbt kunna få kontroll på blödningen är helt avgörande för patientens chans att över- leva. Allt fler centra har tillgång till Resus- citative Endovascular Balloon Occlusion of Aorta (REBOA) och i denna artikel beskrivs teknik, indikationer och fallgropar . Aortaballong vid trauma MITRA SADEGHI Västerås mitra.sadeghi@regionvastmanland.se TAL HÖRER Örebro tal.horer@regionorebrolan.se