Svensk Kirurgi nr 5-17

260 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 5 • 2017 Figur 4. Svårighetsgrade- ring av komplikationer enligt Clavien-Dindo vid standard Whipple/pylo- russparande resektion eller total pankreatek- tomi. (Nationella Pank- reasregistret 2016) Svårighetsgradering av komplikationer (Clavien) Översiktsartikel liggande större blodkärl), där möjlig- het till radikal kirurgi primärt bedöms som osäker, skall erbjudas kemoterapi i krympande ( downsizing ) syfte med målet att operera de som svarar på behandlingen. Patienter som genom- gått pankreasresektion, där slutgiltigt PAD visar adenocarcinom eller distal gallgångscancer, skall erbjudas adju- vant cytostatikabehandling om kon- traindikation inte föreligger. Patien- ter som ej kommer i fråga för kurativt syftande kirurgi (lokalt avancerad eller metastaserande sjukdom) och är i gott funktionsstatus ska erbjudas palliativ cytostatikabehandling. Det finns inget vetenskapligt stöd för att olika former av uppföljningsprogram efter kirurgi påverkar livslängd eller livskvalitet. Det är ändå nödvändigt att följa upp patienten för att identi- fiera och hantera komplikationer och bieffekter som diabetes, undernäring och brist på pankreasenzym efter ope- ration. Det finns numer data som talar för att behandling av begränsad metastatisk sjukdom kan ha en över- levnadsvinst hos yngre patienter som svarar på onkologisk behandling med minst stationär sjukdom eller dem som har ett sent recidiv mer än ett år efter primärtumören 4 . Detta kan därför motivera uppföljningsprogram hos yngre patienter i kliniskt god form. Synkron sjukdom är dock fort- farande sett som en kontraindikation till kirurgi utanför studier. Omvårdnad Alla patienter skall ha en kontaksjuk- sköterska för kontinuitet och upp- följning av behandlingsplanen. Stan- dardiserade vårdplaner bör finnas för att förbättra dokumentation och öka möjligheten att identifiera postopera- tiva komplikationer. Vid icke botbar sjukdom skall patient och närstående informeras tidigt och symtomlind- ring och psykosocialt stöd erbjudas. Det team som ansvarar för vården skall ha väl upparbetade rutiner med palliativ specialistkompetens. Nationell samverkan Alla patienter med pankreascancer skall registreras i det nationella kva- litetsregistret. Patienter där palliativa insatser blir aktuella, bör även regist- reras i det svenska palliativregistret. Det nationella kvalitetsregistret för pankreastumörer har varit i bruk sedan 2010. Fram till 2016 har nära 10000 patienter inkluderats och cirka 3300 av dessa har genomgått en operation. Registret har uppnått en täckningsgrad på drygt 90 procent och har god validitet vilket innebu- rit att registerdata under 2016 blivit tillgängliga för forskning. Arbetet och utvecklingen av registret har inneburit ett ökat samarbete mellan landets olika pankreasenheter och genom detta ett ökat nationellt forsk- ningssamarbete. Ett resultat är den nationella forskningsgruppen SSPAC ( Swedish Study group for PAncreatic Cancer ) inom vilken flera kliniska och prekliniska studier pågår. Inom denna är till exempel en nationell biobank med vävnad och blod på väg att byggas upp. För att förbättra vården och de medicinska resultaten vid pankreas- cancer bör forskning inom detta fält prioriteras. Vårdgivarna bör säker- ställa rutiner för att mer än 80 pro- cent av patienter som är lämpliga för inklusion i pågående studier verkli- gen kan inkluderas. Genom SSPAC har ett flertal nationella kliniska stu- dier initierats och genomförts. Sedan 2013 finns ett Nationellt Vårdprogram för Bukspottskörtelcan- cer med riktlinjer hur denna patient- grupp ska utredas och behandlas. En tredje reviderad upplaga av program- met kommer att publiceras under hösten 2017 och finns tillgängligt på www.cancercentrum.se.  Referenser 1. Bukspottskörtelcancer. Nationellt vård- program. (www.cancercentrum.se ) 2. Birkmeyer, et al. Hospital volume and late survival after cancer surgery. Ann Surg 2007;245:777-83 3. Fong Y, et al. Long-term survival is supe- rior after resection for cancer in high- volume centers. Ann Surg. 2005;242:540- 4; discussion 4-7. 4. Adam R 1 , Chiche L, Aloia T, Elias D, Salmon R, Rivoire M, Jaeck D, Saric J, Le Treut YP, Belghiti J, Mantion G, Mentha G; Association Française de Chirurgie. Ann Surg. 2006 Oct;244(4):524-35. Hepatic resection for noncolorectal nonendocrine liver metastases: analysis of 1,452 patients and development of a prognostic model. Figur 3. Antal registrerade pankreasresektioner i Sverige 2010–2016. (Data från Nationella Pankreasregistrets Årsrapport 2016). Pancreaticduodenectomy including total pancreatectomy (JLC 20/30/40) Distal resection (JLC 10) Other (JLC 50, JLC 96) Total number of resections 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016