Svensk Kirurgi nr 5-17

266 SVENSK KIRURGI • VOLYM 75 • NR 5 • 2017 N umera utreds oftast mam- mografiska och palpato- riska förändringar i bröstet med mellannålsbiopsi som första provtagning. I ungefär fem–tio pro- cent av fallen får PAD-svaret ”kod 3”, en grupp i sig benigna föränd- ringar men med ”oklar malignitets- potential”. Denna grupp inkluderar atypisk duktal hyperplasi (ADH), flat epitelial atypi, lobulär neoplasi, papillom, stråliga ärr och phyllodes- tumörer, och riktlinjerna för hur man ska behandla dessa förändringar är oklara. Det vetenskapliga underlaget är, som Fredrik Wärnberg uttryckte det, ”lite luddigt”. Konsensuskonferens Ämnet behandlades på ett intressant symposium under Kirurgveckan i Jönköping, med Anna-Karin Falck, Kirurgkliniken i Helsingborg, som moderator. I januari 2016 hölls Inter- national Consensus Conference on lesions of uncertain malignant poten- tial (B3 lesions) i Zurich, ett konsen- susmöte med 90 deltagare inklusive en expertpanel bestående av nio rönt- genläkare, två patologer, en kirurg och tre gynekologer. Utifrån de stu- dier som har publicerats i ämnet diskuterades varje typ av förändring för sig. Deltagarna fick därefter rösta om hur dessa ska behandlas och man kom sedan fram till konsensus. Med utgångspunkt från konsensusmötet och riktlinjer från engelska NHS Breast Screening Programme presen- terade moderatorn och de inbjudna gästerna Catharina Behmer, radiolog, Unilabs Skåne, Anikó Kovács, pato- log, Sahlgrenska Sjukhuset och Fred- rik Wärnberg, kirurg, Akademiska Sjukhuset, en sammanställning av kunskapen som finns inom området. En komplicerande faktor är att det ibland även finns maligna tumö- rer i närheten av dessa förändringar, och att det blir en uppgradering, det vill säga en ny och allvarligare bedöm- ning, efter den kirurgiska excisionen. Det är också oklart om de kan malig- nifiera om de lämnas på plats, vilket gör kirurgi terapeutiskt motiverat, alternativt att patienten observeras noga. Mycket tyder dock på att vissa förändringar snarare är ett tecken på en ökad benägenhet att utveckla bröstcancer senare i livet. En excision blir då inte terapeutisk men patienten bör följas ungefär på samma sätt som de med hereditet för bröstcancer. Frekvensen uppgradering och risk att utveckla senare cancer skiljer sig mellan de olika förändringarna och därmed ser rekommendationerna lite olika ut. Atypisk duktal hyperplasi (ADH) Atypisk duktal hyperplasi har samma histologiska bild som låggradig duktal cancer in situ, och skiljer sig endast storleksmässigt. Om området är mindre än 2 mm kallas det ADH. Studier har visat att ADH innebär en tre–fem gånger ökad livstidsrisk för bröstcancer. Andelen av dessa för- ändringar som uppgraderas varierar mellan 15 och 87 procent, där de lägre siffrorna kommer från nyare Referat Kirurgveckan Förändringar med oklar malignitets- potential i bröstet Den patologiska och radiologisk diagnostiken av det som tidigare betraktades som benigna bröstförändringar förfinas alltmer och medför ökad kunskap om dessa förändringars risk att malignifiera. I nuläget är evidensen oklar och klinikern mer förvirrad men ”på en högre nivå”. Yvette Andersson reder ut aktuella kunskapsläget. YVETTE ANDERSSON Västerås yvette.andersson@regionvastmanland.se