Svensk Kirurgi nr 1-18

6 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 1 • 2018 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 1 • 2018 6 Kolumnen - Akutkirurgi Akutkirurgi som en del av humanitärt arbete V id naturkatastrofer, väpnade konflikter, terror- eller andra våldshandlingar drabbas många män- niskor av svåra skador. Viljan att hjälpa Nästan alltid finns där någon som försöker hjälpa till så gott de kan, oftast en familjemedlem, släkting eller granne. Medkänsla är djupt mänskligt och vi vill hjälpa varandra. Historia och organisation Allt oftare är dock hjälparen en professionell person från en humanitär eller religiös frivilligorganisation, man räknar med att det i världen finns cirka 4 400 ideella humani- tära organisationer. Dessa har i sin tur över 200 000 frivil- liga anställda engagerade i detta arbete 1 . Den humanitära verksamheten ökar gradvis och år 2016 gick mer än 27 miljarder USD till akut nödhjälp internationellt 2 . Efter bildandet av Internationella Rödakorskommit- tén (ICRC) 1863, har internationell humanitär verksam- het efterhand vuxit sig större och starkare. Bildandet av ICRC var en reaktion på det brutala slaget vid Solferino 1859 under det italienska frihetskriget. Syftet var först att hjälpa de sårade soldater som dessförinnan ofta lämnades åt sitt öde på slagfälten. Det var så den första Genèvekon- ventionen kom till. Den följdes senare av ytterligare tre, som ett resultat av det ofattbara lidande som drabbade både soldater och civila under första och andra världskri- gen. Detta rättssystem reglerar än idag rätten till vård för skadade och sjuka under väpnad konflikt. Själva grundprincipen kan tyckas enkel – det mänsk- liga livet anses värdefullt och alla människor har samma värde. Som mänskliga varelser känner vi medkänsla och vill hjälpa dem som är i nöd. Att höra talas om och på våra skärmar se krigsdrabbade människor, lidande barn eller människor som genomlevt naturkatastrofer får oss att vilja hjälpa till, även om avståndet är stort. Viljan att donera pengar är stor i höginkomstländer och den ökar om målgruppen känns närstående som till exempel vid tsunamikatastrofen 2004. Skandaler där donerade medel förskingrats eller missbrukats har dock tidvis påverkat viljan att skänka pengar. Den humanitära organisation som svenskar har störst förtroende för är för närvarande Läkare utan gränser (49 % 2013) 3 . Drivkrafter för humanitärt läkararbete De större och väl etablerade internationella humanitära organisationerna definierar sig som opartiska, neutrala, oberoende och humanitära. Därmed avser man hjälpa människor i nöd, oberoende av kön, religion, etnicitet, medborgarskap eller politisk uppfattning. Steget är ganska stort från att donera pengar till att faktiskt åka iväg och hjälpa till på plats. Vilka är då de bakomliggande drivkrafterna till att som läkare verkligen ge sig ut och arbeta i en krigszon eller vid en naturkata- strof? Man vill hjälpa och göra skillnad, men det är oftast Svensk Kirurgisk Förening har tema Akutkirurgi under 2018. Chefskirurgen för Internationella Rödakorskommittén (ICRC) Andreas Wladis och Hella Hultin, överläkare i kirurgi vid UAS skriver här om akutkirurgin under krig och efter katastrofer världen över. HELLA HULTIN Uppsala hella.hultin@surgsci.uu.se ANDREAS WLADIS Genève awladis@gmail.com