Svensk Kirurgi 3-18

122 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 3 • 2018 Debatt F örändringar i kirurgisk verk- samhet hör till normal utveck- ling och är något alla måste vara öppna för. Stora verksamhetsföränd- ringar bör dock vila på korrekta data, en god helhetssyn och en ödmjukhet inför oanade konsekvenser. När för- ändringar är uppenbart nödvändiga bör de genomföras enligt försiktig- hetsprincipen. Enmansutredning Måns Roséns enmansutredning "Trä- ning ger färdighet" 1 börjar som en saga där han hävdar att 300–500 människoliv kan räddas genom nivåstrukturering av cancerkirurgi. Utredningen har fått stort gehör hos våra beslutsfattare som raskt agerat. Vem kan motstå att rädda dessa stack- ars själar? Vi gillar förvisso sagor här i Astrid Lindgrens Småland men den här sagan var för osannolik, något var uppenbart fel. Allvarliga brister Dokument inifrån har återigen gjort en viktig insats i sjukvårdssverige (tidigare Macchiarini-affären). Pro- grammet har påvisat mycket allvarliga brister i utredningen ”Träning ger fär- dighet”. I kontrast till Måns Roséns slutsatser finns en SBU-rapport 2 (grundad på en gedigen genomgång av den vetenskapliga litteraturen) från 2011 av professor Ulf Haglund och docent Thomas Troëng. Denna rapport indikerar att resultaten blir sämre om en enhet årligen genomför ett mycket litet antal komplicerade ingrepp av en viss typ. Däremot var tröskelvärdet för acceptabla resul- tat, där mortaliteten inte signifikant skiljde från den vid sjukhus med stor volym lågt; det nämns i rapporten ett riktvärde om minst cirka tio ingrepp per år. Utredarna betonar också starkt att den individuella kompetensen hos kirurgen har större betydelse än den kirurgiska volymen. Palliativa ingrepp Genom den granskning som Doku- ment inifrån genomfört framgår nu att Måns Roséns utredning inte ens jämfört äpplen med päron, utan utredningen är rakt igenom vilsele- dande. De människoliv som skulle räddas handlade inte om cancerki- rurgi. Om den hade gjort det skulle man kanske till och med sett ett motsatsförhållande där man sparar liv genom att inte nivåstrukturera. Kanske handlade utredningen om att små sjukhus gör fler palliativa ingrepp än vad storsjukhusen gör på patienter där grundsjukdomen har en förväntad 30-dagarsmortalitet. Logistik Universitets och regionsjukhusen liksom de flesta politiska partier lever Är nivåstrukturering bra för svensk kirurgi? I SVT:s granskning av sjukvården i Sverige, Den stora sjukhusstriden, i Dokument inifrån kunde vi följa den dagliga verksamheten på kirurgkliniken i Västervik. Magnus Fröstorp, ackrediterad kolo- rektalkirurg, överläkare och verksamhetschef på kirurgkliniken i Västervik skriver här med egna ord om sin syn på den aktuella situationen. MAGNUS FRÖSTORP Västervik magnus.frostorp@ltkalmar.se