Svensk Kirurgi 3-18

124 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 3 • 2018 sjukhus i landsorten där man kunnat få mängdträning i hantverket och de större sjukhusen har rekryterat mer eller mindre färdigutbildade kirurger från landsorten. I takt med att små landsortssjuk- hus minskar i antal ökar utbildnings- ansvaret på de större sjukhusen. Dock har de senaste årens centralisering av framförallt cancerkirurgin till större sjukhus medfört stora svårigheter att utbilda framtidens kirurger. Man har pga. den ökade belastningen ofta tvingats helt avsäga sig mer basal, benign kirurgi och därmed grunden för utbildningen av nya kirurger. Utbildningskvaliteten har i vissa fall sjunkit så pass att man i vissa fall övervägt om det går att utbilda kirur- ger på enstaka universitetssjukhus. Sammanfattande tankar Bör det finnas en rättviseaspekt med i debatten? Vill vi att befolkningen på landsbygden även i framtiden ska ha tillgång till ett närliggande sjukhus med kvalificerad basal kirurgisk kom- petens och akutkirurgi? Den kirurgi vi utför, benign som malign, måste givetvis hålla minst lika god kvalitet som i övriga landet. Vid eventuella dåliga resultat ska vi öppet och prestigelöst söka orsakerna till de dåliga resultaten och i första hand åtgärda dessa. Går det trots detta inte att uppnå bra kvalitet ska man över- väga att flytta verksamheten. Den nivåstrukturering som nu rasar ska engagera både riks, regions och länsgränser. Låt, tvärtemot vad som föreslås, vissa cancerdiagnoser från storsjuk- hus styras till länskirurgin för att öka volymen något. Detta skulle frigöra operationsutrymme och korta ledti- derna på storsjukhusen för den verk- liga ”sällankirurgin”, något som vi så väl vet behövs. Om ytterligare småsjukhus i landet försvinner kommer belast- ningen på större sjukhus öka kraftigt. De flesta av dessa patienter ska inte opereras, utan är i behov av en kvali- ficerad kirurgisk bedömning. I Måns Roséns utredning fastslås att ”träning ger färdighet” och det håller jag med om. Det man dock inte har förstått är att den träning och vana man får av att operera i t.ex . övre mag-tarm-kanalen har man nytta av när man opererar i nedre mag-tarm- kanalen och vise versa. Måns Rosén refererar i sin utred- ning till fotboll och Zlatan. Jag kan lova att Zlatan inte hade fått en minuts matchtid på Camp Nou eller Old Trafford i begynnelsen av sin kar- riär. Han fick nöja sig med fotbolls- planen i Rosengård där han inte bara tränade konstsparkar och fasta situa- tioner, utan insåg nyttan med att vara allround.  Referenser 1. Rosén M, m.fl. Träning ger färdighet. Koncentrera vården för patientens bästa. Betänkande av Utredningen om högspe- cialiserad vård, SOU 2015:98. Stockholm 2015. 2. Haglund U, Troëng T. Volym och resul- tat- en inventering av det vetenskapliga underlaget på kirurgins område. SBU, ”vit rapport”, 2011. Debatt Uppsala Hernia Day 9 november 2018 Tema bukväggs- och bäckenbotteninsufficiens inklusive perineala bråck Program • Introduktion Wilhelm Graf, Ulf Gunnarsson, Karin Strigård • Kirurgens syn på den slappa bukväggen Ulf Gunnarsson • Varför blir bukväggen sned och slapp Anton Tjust • Hur kan vi åskådliggöra bukväggens snedhet? Aapo Inkiläinen • Hur ska vi behandla svaga/sneda/slappa bukväggar? André Nyberg • Kirurgisk behandling av bukväggsinsufficiens Lars Jörgensen • Utställarpresentation Moderator Karin Strigård • Optimal behandling av rektocele 2018 Urban Karlbom • En gynekologs syn på vaginala prolapser Gudlaug Sverrisdottir • Hur behandlar vi stora enterocelen? Wilhelm Graf • Bäckenbottenproblem efter rektumamputation - en översikt Olof Hallböök • Obturatoriusbåck och övriga perineala bråck Karin Strigård, Ulf Gunnarsson • Fall Wilhelm Graf, Ulf Gunnarsson, Karin Strigård Tack vare våra sponsorer kan mötet genomföras utan kursavgift. Tid: Fredag 9 november kl 09.30–15.30 Lokal: Blå korset, ing 6, Akademiska sjukhuset, Uppsala Anmälan till: camilla.lovgren@akademiska.se