Svensk Kirurgi 3-18

149 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 3 • 2018 ordnade och behandlade dem med respekt. Det var inte alltid lätt att vara en liten läkare på deras respek- tive kliniker, men de ingöt en fram- tidstillförsikt bland sina medarbetare och mestadels hade vi roligt. Det var kul att gå till arbetet! De lättstyrda När vi når 2000-talet är alla dessa starka personligheter borta – borta på verksamhetschefplanet men också i nivåerna därunder. Det finns inte plats för några utstickande person- ligheter idag, och de som i grunden är lagda åt att skapa något personligt ges inget utrymme. Om man kallar 1980-talets klinikchefer för ”färg- starka” kan man karaktärisera dagens för ”gråa.” Det är tydligt att sjukhus- direktörer och ledande politiker inte vill ha några initiativrika, svårstyrda chefer under sig utan letar efter – och tillsätter – verksamhetschefer som ser sjukhusledningen som sin uppdrags- givare och sitt eget arbete mer likt bokhållarens. På de något större klini- kerna deltar inte verksamhetscheferna alls i sjukvården, de är inte bakjourer och de deltar i bästa fall på morgon- samlingen någon gång i veckan. Utan tvekan förlorar de snabbt kontakt med den praktiska verklighet de är satta att förvalta och deras lojalitet riktas snabbt mer mot de överord- nade än de underordnande. Fråga dem vad AT-läkarna heter efter något år på posten eller vad ST-läkarna har för framtidsplaner! Om de inte kan svara på det men kan svara på frågor om budget och budgetsystem är det hög risk att de inom kort får svårt att kunna leda sin klinik också kirur- giskt. Kvävd kirurgisk kreativitet För en organisationskonsult kan det nuvarande systemet te sig korrekt, eftersom verksamhetschefen faktiskt är tillsatt av sjukhusledningen och inte är vald av kirurgkollegiet, men jag vågar bestämt hävda att det är till stark nackdel för den kirurgiska utvecklingen. När sjukhusdirektören har placerat en person som har sin huvudlojalitet uppåt i hierarkin har ju kirurgerna förlorat sin möjlighet att föra fram sina synpunkter linje- vägen. Detta märks tydligt eftersom kreativiteten kvävs av den administra- tiva tyngden och leder till en uppgi- venhet och en benägenhet att arbeta på 80 procent snarare än 120 procent av förmågan. Den närvarande kirurgchefen Hur skall då en bra verksamhetschef vara? – det finns ju bevisligen ljus- punkter på några håll. Det bör då klart understrykas att världen och dess invånare aldrig kan målas i svart och vitt (det lär man sig som läkare under 46 år!) utan de ges den ärligaste bilden av olika nyanser av grått med några vita och några svarta partier inmålade. Vi kan plocka ihop goda egenskaper från flera verksamhetsche- fer och få fram den nästan perfekta. Man kan skriva många positiva egen- skaper på ett papper – läs platsan- nonserna i Läkartidningen – men det finns några förhållanden som enligt min uppfattning är viktigare. Min bestämda uppfattning är att den som skall vara verksamhetschef i kirurgi måste kunna kirurgiyrket från grunden, och skall vara respekterad i detta avseende. Avsaknad av detta kan aldrig ersättas av någon form av administrativ utbildning. Därefter viktigast är att chefen är närvarande och deltar i all den verksamhet han eller hon hinner med. Genom detta förstår vederbörande vilka verkliga problem som finns att lösa – snarare än att tillfredsställa nya konsulters nya teorier! – och vilka resurser och krafter som klinikens kirurger har. Närvaro! Ett lagspel Som idrottsintresserad vet jag att lagledaren är av avgörande betydelse för lagets framgång respektive att det måste finnas en välfungerande stöt- tande organisation som stödjer lag- ledaren och laget. Fokus måste alltid vara på att laget skall ha så bra förut- sättning som möjlighet att vinna när det gäller. På samma sätt skall kirur- gernas verksamhetschef vara inrik- tad på att ge de patientbehandlande kirurgerna så bra förutsättningar som möjligt att ge patienter en god vård. Den administration som finns under, bredvid och över honom eller henne skall alla vara inriktade på att göra kirurgernas möjlighet att behandla sina patienter så bra som någonsin är möjligt. Det är i patientmötet som sjukvårdskvaliteten avgörs. Den verk- samhetschef som inte har lojaliteten inriktad åt det hållet kommer aldrig att kunna utveckla verksamheten i rätt riktning. Verksamhetschefen på kirurgen skall arbeta för patienterna – och vägen dit går via de kirurger och skö- terskor som arbetar på kliniken.  Kåseri Som chef ska man vara beredd att slåss för det man tror på.