Svensk Kirurgi 3-18

159 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 3 • 2018 Behandlingsmetoder Det senaste decenniet har traditionell åderbråckskirurgi allt mer ersatts av endovenösa metoder där stamvener oblitereras inifrån med laser eller radiovågor. Dessa metoder är mer skonsam, och därmed kan även äldre och sköra bensårspatienter behandlas. Innan denna avhandling publicera- des fanns inga långtidsuppföljningar av endovenös laserbehandlingpå en större grupp bensårspatienter. Svår diagnostik Man vet ännu inte varför vissa män- niskor utvecklar bensår av åderbråck eller efter blodpropp. Det är därför svårt att på kliniska grunder förutse vilka patienter med åderbråck som kommer att utveckla bensår i framti- den. Patienter med enbart åderbråck utan hudförändringar får i de flesta landsting betala sin operation själva. Flera studier har visat att korrelatio- nen är svag mellan utbredning av åderbråck, för ögat eller med duplex, och symtom från benen. Detta leder till svåra avvägningssituationer för behandlande kirurg om en patient upplever svåra symtom utan syn- liga hudförändringar, och läkare och patient kan då ha olika uppfattning om medicinsk indikation för ingrepp föreligger. I nuläget finns inte heller några mer objektiva kriterier, som exempelvis biologiska markörer. Livskvalitet Flera studier har visat att CVD kan ha mycket stor påverkan på patienters livskvalitet. Bland annat är depres- sion dubbelt så vanligt bland brittiska patienter med CVD som i normal- befolkningen. Hittills har det inte funnits ett livskvalitetsformulär på Svenska för att utvärdera livskvalite- ten hos svenska CVD-patienter. Avhandlingens syfte Det övergripande målet med avhand- lingen var att undersöka möjligheter att förbättra diagnos, behandling och prioritering av patienter med åderbråck som har eller löper risk att utveckla venösa sår, med fokus på fyra avgörande aspekter – klassifikation, modern behandling, diagnostik och livskvalitet. Behandlingsindikation efter bedömning – studie I I den första studien utvärderades samstämmighet i bedömning och klassificiering av varicerenligt CEAP- klassifikationen. Vi genomförde vi en prospektiv observationsstudie med 78 patienter (106 ben) som remitte- rats för bedömning avseende varicer. Tre av varandra oberoende läkare (två specialister i kärlkirurgi och en ST-läkare i allmänkirurgi) fick klassi- ficera patienternas ben avseende hud- förändringar och avseende medicinsk indikation för behandling. I cirka 60 procent av fallen hade alla tre gjort samma bedömning avseende både CEAP-klass och medicinsk indika- tion för åtgärd. Goda resultat av laser – studie II Den andra studien var en prospektiv uppföljningsstudie för att utvärdera långtidsresultat hos 170 patienter (195 ben) som behandlats med endo- venös laser ablation (EVLA) för venösa bensår. Studien visade att 84 procent hade läkta bensår utan recidiv 3,5 år efter operation och med få kompli- kationer. Denna första långtidsupp- följning av EVIA på patienter med venösa bensår visar att metoden har lovande resultat, även om mer forsk- ning behövs för att jämföra metoden med traditionell behandling. Ny plasmamarkör för diagnostik – studie III För att försöka utöka den diagnos- tiska arsenalen undersökte vi i denna tredje prospektiva studie om nivån av Avhandlingsreferat All 61.3 51.4-70.6 1 vs 2 78.3 69.2-85.7 0.82 (0.73-0.92) 1 vs 3 67.9 58.2-76.7 0.76 (0.65-0.87) 2 vs 3 70.8 61.1-79.2 0.75 (0.63-0.86) CI = confidence interval; Wκ = weighted kappa. Tabell Studie I. Överensstämmelse mellan bedömarna för C-klass av CEAP. Observers Överensstämmelse (%) 95 % CI Wκ (95 % CI) Patient med varicer, för vänster ben klassificerade som CEAP 2 och höger ben som CEAP 1.