Svensk Kirurgi 3-18

172 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 3 • 2018 Kirurger överrepresenterade Bland de vittnesmål om övergrepp, sexuella trakasserier och makt- missbruk som inkom under #utan tystnadsplikt-rörelsen fanns en över- representation av kirurgiska speciali- teter. Det framkom där att över hälf- ten av de kvinnliga läkarna upplever sig ha blivit diskriminerade på grund av kön och att flera väljer bort kirur- giska specialiteter på grund av den högre frekvensen sexuella trakasserier och en hårdare jargong. För att belysa detta och konse- kvenserna härav samt diskutera möj- liga åtgärder gästade Åsa Edergren, ST-läkare i kirurgi på Södersjukhu- set, mötet mellan verksamhetschefer, studierektorer, professorer och SKF:s styrelse den 23 mars på KS i Stock- holm. Åsa Edergren menade att tänk- bara orsaker till den dåliga statistiken för kirurger är den höga andelen män i specialiteten (79 %), att det är en stor specialitet där alla passerar under sin utbildning (som kandidat och AT- läkare) och att det är ett lärlingsyrke. I ett lärlingsyrke som kirurgi är det viktigt att vara omtyckt för att få ope- rera och det är också en populär spe- cialitet med hård konkurrens mellan många sökande, vilket kan leda till att det är svårt att anmäla och prata om inträffade händelser. Sociala media #utantystnadsplikt hade sin upp- rinnelse i kölvattnet av #MeToo- rörelsen. Det som startade som en Facebookgrupp kom slutligen att engagera 17 000 läkare och det skrift- liga uppropet skrevs så småningom under av 10 400 kvinnliga läkare. En del av vittnesmålen har offentliggjorts i media, bland annat i samband med debattartikeln i Svenska Dagbladet. Åtgärder Efter uppropet har många aktivite- ter initierats, bland annat möte och diskussioner mellan representan- ter för uppropet och politiker samt kommunikation med dekanerna för läkarutbildningen och många lokala initiativ. Person- och klinikproblem Det finns förstås problem på flera plan med könsdiskriminering och trakasserier. Det mest självklara är lidandet för den enskilda drabbade, men studier visar också att det ger en otrygg stämning på kliniken med för- sämrat teamarbete och kommunika- tion vilket kan leda till sämre patient- säkerhet. Risk finns också att kirurgin går miste om talangfulla personer som väljer bort specialiteten på grund av sexism, outtalade krav på att välja mellan familj och arbete och en hård och machobetonad miljö. Livlig diskussion Ämnet ledde till en engagerad dis- kussion bland deltagarna där ytterli- gare flera viktiga budskap framkom, bland annat att passivt godkän- nande av trakasserier är ytterligare en kränkning och att uppropet kan hjälpa till att belysa andra typer av trakasserier i en hård miljö. Ett exempel som många kirurger nog känner igen är hård offentlig kritik vid jourrapporten. Förslag för framtiden Åsa framförde förslag på hur man kan gå vidare: • Syna den egna organisationen kritiskt; förmedla att nolltolerans råder, inbjud till diskussion och öppna för ”anonyma tips”. • Informera nyanställda och läkar- kandidater. Mötesreferat #utantystnadsplikt – inom kirurgin Under det årliga mötet som hölls på Karolinska Sjukhuset 23 mars för landets kirurgiska verksam- hetschefer, studierektorer och professorer diskute- rades bland annat uppropet #utantystnadsplikt. Speciellt inbjuden var Åsa Edergren, ST-läkare i kirurgi på Södersjukhuset i Stockholm, och en av intitiativtagarna till uppropet. ANETTE PERSSON Kalmar anette.persson@svenskkirurgi.se