Svensk Kirurgi nr 6-18

308 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 6 • 2018 systemperspektiv. Fokus kommer att ligga på effekter på hälso- och sjukvårdssystemet och den akuta vården. Gruppen ska också säkerställa att eventuell negativ påverkan på hälso- och sjukvårdssystemet inte överstiger nyttan av den föreslagna koncentrationen. Nämnden fattar beslut om tillstånd Efter att beslut om att vissa vårdområden ska vara natio- nell högspecialiserad vård kommer Socialstyrelsen att erbjuda landsting och regioner möjligheten att ansöka om tillstånd att bedriva vården. Detta kommer att göras för flera vårdområden samtidigt för att möjliggöra en sammanhållen berednings- och beslutsprocess. Endast landsting och regioner kan ansöka om tillstånd att få bedriva nationell högspecialiserad vård. När ansökningar om tillstånd kommit in för den aktuella gruppen av vårdområden kommer en ny bered- ningsgrupp med företrädare för de olika sjukvårdsregio- nerna analysera konsekvenserna av olika sätt att fördela de aktuella vårdområdena över landet. Målet är att hitta den fördelning som gör störst nytta för patienter i hela landet. Beredningsgruppens konsekvensanalys utgör underlag för de beslut om tillstånd som nämnden för nationell högspecialiserad vård kommer att fatta. Den beslutande nämnden består av sex politiker från de sex sjukvårdsregionerna med Socialstyrelsens generaldirektör som ordförande. Uppföljning av tillstånden De verksamheter som får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård ska rapportera vårdresultat och tillgänglighet årligen till Socialstyrelsen. I uppdraget ingår också att genomföra egenkontroller som stöd för sin verksamhetsutveckling samt bedöma hur väl verk- samheten uppfyller villkoren för tillståndet (proposition 2017/18:40). Myndigheten kommer att tillgängliggöra redovisningarna samt villkorsuppfyllelsen. Socialstyrelsen kommer därefter att göra fördjupade uppföljningar med några års mellanrum. Uppföljningarna är särskilt viktiga eftersom tillstånden inte är tidsbegränsade. De är också underlag för eventuell revidering av tillstånd. Eftersom den medicinska utvecklingen är snabb kan definitionen av ett tillstånd behöva ändras eller återkallas och nya tillstånd och definitioner komma till. Tidsplanen uppdaterad Tidsplanen som föreslogs i rapporten från 2017 har uppdaterats. Vi lär oss hela tiden av det pågående arbetet och jobbar nu med en reviderad tidsplan som innebär att alla programområden kommer att göra genomlysningar parallellt och sedan lämna förslag på områden för natio- nell högspecialiserad vård. Utifrån de förslagna områdena kommer vi att grup- pera dessa och successivt starta arbetet i olika sakkun- niggrupper. De första grupperna kommer att börja arbeta under hösten 2019 och beslutsfattandet utifrån de underlagen kan sedan starta under våren 2020. Välkommen debatt Under våren har många frågor kring konsekvenserna för akutsjukvården kommit upp och därför har genom- lysningen av akut vård startats redan nu. Vi kan dock konstatera att flera av de synpunkter vi fått inte rör kon- centrationen på nationell nivå utan snarare den regionala koncentrationen. Vi välkomnar den diskussion och debatt som vårt uppdrag har resulterat i och ser fram emot att samverka med Sveriges kirurger och andra läkarspecialiteter, vård- professioner och patientföreträdare i arbetet. Målet är att i en tid med allt snabbare medicinsk utveckling utveckla den mest högspecialiserade vården, att förbättra en redan hög kvalitet och göra vården mer jämlik.  Kolumnen Vi hälsar följande nya medlemmar varmt välkomna: Iliana Aristokleous, Marcus Bergman, Jessica Bergqvist, Sonia Bertilsson, Susan Daoud, Hans Edvardsson, Jonathan Engborg och Fredrik Johansson. Nya medlemmar i Svensk Kirurgisk Förening