Svensk Kirurgi nr 6-18

307 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 6 • 2018 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 4 • 2018 307 också synpunkter på hur vårdområdena är beroende av varandra. Ambitionen är att sakkunniggrupper inom vårdområden som ligger nära varandra, exempelvis malign och benign kirurgi inom samma organområde, startas samtidigt och arbetar parallellt. Sakkunniggrupper med experter utses I nästa skede kommer Socialstyrelsen att utse sakkunnig­ grupper med experter från samtliga sjukvårdsregioner och patientföreträdare inom de aktuella vårdområdena. Gruppernas uppgift är att i detalj gå igenom ett föresla- get område, identifiera vilka delar av den aktuella vården som bör bedrivas på nationell nivå och rekommendera hur många enheter (1-5) i landet den vården bör bedrivas på. I arbetet ingår också att definiera de krav på kompe- tens, utrustning, kringresurser med mera som en enhet ska uppfylla för att kunna få tillstånd att bedriva den aktuella vården. En fråga som ofta har lyfts är på vilka grunder Socialstyrelsen utser experter till arbetet. Gruppernas sammansättning och legitimitet är centrala för arbetet. Grupperna ska ha vetenskaplig och klinisk kunskap, multidisciplinär kompetens, vara jämställt sammansatta och ha representation från hela landet. Patientföreträ- dare kommer genomgående att finnas med i grupperna eftersom patientperspektivet ska genomsyra arbetet. För nomineringar till grupperna kommer Socialstyrelsen att vända sig till aktuella programområden där program­ området i samråd med relevanta specialist- och yrkes­ föreningar nominerar personer till sakkunniggrupperna. Bred remiss före beslut Utifrån de underlag som sakkunniggrupperna tagit fram kommer Socialstyrelsen att fatta beslut om vilken vård som ska vara nationell högspecialiserad vård och på hur många enheter den ska bedrivas. Innan myndigheten fattar beslut ska underlagen publiceras på myndighetens webbplats, en så kallad öppen remiss, som möjliggör att alla intresserade kan lämna synpunkter. Myndigheten kommer också att inrätta en bered- ningsgrupp som ska göra konsekvensanalyser från ett FAKTARUTA 1 Definition av nationell högspecialiserad vård Hälso- och sjukvårdslag, (2017:30) 2 kap. 7 § Med nationell högspecialiserad vård avses offentligt finansierad hälso- och sjukvård som behöver koncentreras till en eller flera enheter men inte till varje sjukvårdsregion för att kvaliteten, patientsäkerheten och kunskapsutvecklingen ska kunna upprätt- hållas och ett effektivt användande av hälso- och sjukvårdens resurser ska kunna uppnås. 7 kap. 5 § Vid bedömningen av om en åtgärd ska utgöra nationell högspe- cialiserad vård ska hänsyn särskilt tas till om vården är komplex eller sällan förekommande och om den kräver en viss volym, multidisciplinär kompetens eller stora investeringar eller medför höga kostnader. FAKTARUTA 2 Nationella programområden Akut vård Barn och ungdomars hälsa Cancersjukdomar Endokrina sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Hud- och könssjukdomar Infektionssjukdomar Kvinnosjukdomar och förlossning Levnadsvanor Lung- och allergisjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Medicinsk diagnostik Nervsystemets sjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Psykisk hälsa Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin Reumatologiska sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Sällsynta sjukdomar Tandvård Äldres hälsa Ögonsjukdomar Öron-, näsa- och halssjukdomar Arbetsprocessen. Kolumnen Steg 1 NPO ger förslag på vårdområden att genomlysa Steg 2 Sakkunnig- gruppen tar fram kunskaps- underlag Steg 3 Remiss av kunskapsunder- lag och konse- kvensanalys Steg 4 Socialstyrelsen tar beslut om vårdåtgärder och antal utförare Steg 8 Uppföljning och utvärdering av tillstånden Steg 7 Nämnd beslutar om tillstånd Steg 6 Beredning inför nämnd Steg 5 Landstingen ansöker om tillstånd