Svensk Kirurgi nr 6-18

328 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 6 • 2018 Referat Kirurgveckan Ultraljud kontra cytologi Cytologisk undersökning av tyreoi­ dea infördes i Sverige på bred front på 80-talet och har sen dess varit grundstenen i preoperativ utredning av tyreoideamalignitet. Ultraljud hals är den viktigaste radiologiska undersökningen och har utveck- lats starkt under de senaste tio åren men kan inte ersätta cytologi utan bör ses som ett komplement. Det finns ultraljudsmässiga kriterier för att utesluta malignitet och därmed avstå från cytologisk punktion, men en stor andel knölar, åtminstone 50 procent, kan inte kategoriskt avfär- das som benigna enbart med hjälp av ultraljud och bör därmed undersökas cytologiskt. Idag genomförs cyto- logi fortfarande palpationslett i stor utsträckning. Ytterligare en aspekt är att ultraljud är ett hjälpmedel för att bättre rikta den cytologiska punktio- nen och därmed få ett mer represen- tativt material. Cytologisk diagnostik Eva Ramqvist, cytolog från Karolinska Universitetssjukhuset, inledde semi- nariet med att betona vikten av en väl skriven cytologiremiss där palpa- tionsfynd framgår. Utstrykskvaliteten är helt avgörande för bedömbarhe- ten av preparatet. Tunn nål minskar risken för blodiga och därmed svårbe- dömda glas. En särskild grupp intar så kallad follikulär neoplasi där man cytologiskt inte kan avgöra skillnaden mellan benignt follikulärt adenom och follikulär tyreoidacancer (FTC). Det är rutin att då göra diagnostisk hemityreoidektomi, vilket innebär att ett stort antal patienter opereras i onödan och resterande patienter oftast behöver genomgå komplette- rande hemityreoidektomi. Immun- histokemisk färgning för Ki67, en cellcykelmarkör, och beräkning av Ki67-index (fraktionen Ki67+ celler) på cytologiskt material har visat sig vara en lovande markör för att pre- operativt skilja benignt från malignt. Metoden används emellanåt på Karo- linska Universitetssjukhuset som en indikator på tumörens allvarlighets- grad – även om utfallet av markören sällan påverkar det kliniska handläg- gandet i sig. Postop PAD – PTC Christofer Juhlin fortsatte att prata om postoperativ diagnostik av papillär tyreoideacancer (PTC) och follikulär tyreoideacancer. Till att börja med konstaterades att antalet operationer för alla endokrinkirur- giska diagnoser har ökat sen 90-talet samtidigt som antalet endokrinpato- loger i Sverige är få. Att ställa postoperativ PTC- diagnos är relativt okomplicerat och den histologiska bilden kan korrele- ras till prognos. Vid PTC finns alltid typiska kärnförändringar. Tumörer med papillärt växtmönster stärker diagnosen men är inte obligat för att Cytologi och patologi i tyreoidea förr, nu och i framtiden Under Kirurgveckan anordnades ett välbesökt symposium om cytopatologisk diagnostik av tyreoidea med titeln ”Cyto- logi och patologi i tyreoidea förr, nu och i framtiden". Tre talare var inbjudna till detta symposium: Eva Ramqvist, cytolog från Karolinska Universitetssjukhuset, Christofer Juhlin, patolog från Karolinska Universitetssjukhuset och Anders Edsjö, patolog från Region Skåne. Moderator var Martin Almqvist, endokrinkirurg från Lund. JAKOB DAHLBERG jakob.dahlberg@vgregion.se Göteborg

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=