Svensk Kirurgi nr 6-18

338 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 6 • 2018 tiv kirurgi i Uppsala, och ansvarig för den mikrokirurgiska verksamheten, fortsatte symposiet. Hon pratade om olika rekonstruktionsalterna- tiv efter riskreducerande kirurgi. Patienter beskriver olika anledningar till rekonstruktionsönskan; problem med ärr, obalanserad vikt, lymfödem eller smärta, praktiska problem med extern protes eller psykologiskt rela- terade problem. Maria Mani presen- terade olika metoder för rekonstruk- tion där den första uppdelningen sker i om man använder implantat eller egen vävnad (se figur Breast reconstruction techniques ). Med implantat Med implantat behövs ibland expan- derteknik, där ovanliggande muskel och hud successivt töjs ut genom påfyllning av koksalt. Denna teknik är nödvändig vid senrekonstruktion efter mastektomi. Vid direktrekon- struktion kan både expanderteknik och permanenta silikonimplantat användas. För att täcka nedre polen vid implantat föreslås användning av antingen dermal sling , fascia flap eller ett biologiskt matrix/syntetiskt nät. Med stjälkade lambåer Föreläsaren beskrev stjälkade lam- båer där LD (latissimus dorsi) lambå, baserad på thorakodorsaliskärlen, och perforantlambåer, med blodförsörj- ning via specifika perforantkärl, är de Breast reconstruction techniques vanligaste. Vid fria lambåer reetable- ras kärlförsörjningen med hjälp av mikrokirurgi efter vävnadsförflytt- ning. DIEP-lambå är den vanligaste fria lambån, där hud och subkutan vävnad tas från nedre delen av buken. Maria Mani visade även bilder på mer ovanliga lambåer såsom transverse upper gracilis flap (TUG) med vävnad från insidan av låret och lateral thigh perforator flap (LTP) från utsidan av låret. Flera olika rekonstruktionsmeto- der finns och vad som är lämpligast i det enskilda fallet beror på patientens önskemål och kroppskonstitution, resurser, kompetens, timing , kompli- kationsrisker och prioriteringar. FAKTARUTA Sammanfattande rekommendationer för cancergenetisk utredning inklusive molekylärgenetisk testning • Bröstcancer <40 års ålder • Bröstcancer <50 år, om det i samma släktgren finns minst ett ytterligare fall av bröstcancer hos förstagradssläktingar eller andragradssläktingar. Bilateral bröstcancer räknas som två fall. Det andra fallet kan också vara ovarialcancer, tidig prostatacancer (före 65 års ålder), eller pankreascancer. • Bröstcancer <60 år, om det i samma släktgren finns minst två ytterligare fall av bröstcancer hos förstagradssläktingar eller andragradssläktingar. Bilateral bröstcancer räknas som två fall. De andra fallen kan också vara ovarialcancer, tidig prostatacancer (före 65 års ålder), eller pankreascancer. • Trippelnegativ bröstcancer <60 års ålder. • Manlig bröstcancer oavsett ålder. • Ovarialcancer inklusive tubarcancer och primär peritoneal carcinomatos (icke-mucinös, icke-borderline) oavsett ålder. • Kriterier uppfyllda för annat ärftligt syndrom där bröst-/ovarialcancer ingår. Omtestning och bilddiagnostik Vid efterföljande diskussion ställdes frågan om det finns anledning till upprepad onkogenetisk testning om patienten blivit testad tidigare (med tanke på senare upptäckt av fler sjuk- domsassocierade genförändringar). Om det gått 10–15 år sedan förra testningen så rekommenderades ny remiss till onkogenetiker. Bilddiag- nostisk evaluering innan profylaktisk kirurgi diskuterades också för att inte missa cancer hos högriskpatienter. MR bör göras inom ett halvår före riskreducerande kirurgi. MR är den metod som visat högst sensitivitet för invasiv bröstcancer. Det är också vik- tigt att meddela patologen att patien- ten är BRCA-bärare inför undersök- ning av preparatet.  Referenser 1. Nilsson M, Törngren T, Henriksson K et al. BRCAsearch: written pre-test informa- tion and BRCA1/2 germline mutation testing in unselected patients with newly diagnosed breast cancer. Breast Cancer Res Treat 2018 Feb;168(1):117-126. 2. Ludwig K, Neuner J, Butler A et al. Risk reduction and survival benefit of prophy- lactic surgery in BRCA mutati carriers, a systematic review. Am J Surg. 2016 Oct;212(4):660-669 3. Basu N, Ross G and Barr L. The Man- chester guidelines for contralateral risk- reducing mastectomy. World J Surg Oncol (2015) 13:237 4. Hughes K. Genetic testing: What problem are we trying to solve? J Clin Oncol 2017 Dec 1;35(34):3789-3791. Referat Kirurgveckan Olika tekniker vid bröstrekonstruktion.