Svensk Kirurgi nr 6-18

347 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 6 • 2018 forskning, vid utformning av gemen- samma behandlingsriktlinjer samt i samarbeten kring internationella möten och med andra länders kärlki- rurgiska kvalitetsregister och patient- organisationer. Det internationella engagemanget hos svenska kärlki- rurger tydliggörs även av att en av de senaste presidenterna för den europe- iska kärlkirurgiska föreningen var en allom bekant professor i kärlkirurgi från Uppsala. Kristallkulan för kärlkirurgin Hur ser då den närmaste framtiden ut för kärlkirurgin i vårt land och runtom i världen? Låt oss kika riktigt djupt in i kristallkulan, kupera Tarotkortleken grundligt och spekulera! Den globala demografiska utveck- lingen innebär att vi blir allt äldre. Konsekvenserna, för kärlsjukligheten, av en globalt snabbt ökande medel- livslängd (i runda slängar fem år de senaste femton åren) 2 , en olycklig och envist kvardröjande tobaksepidemi i många delar av världen 3 , samt en när- mast epidemisk ökning av diabetes- sjukdom 4 kan knappast underskattas. Vi förutspår att detta kommer att öka den globala kärlkirurgiska aktiviteten på ett närmast explosionsartat sätt. En ökande demografisk plasticitet base- rat på migration och globalisering gör att svallvågorna även kommer nå den svenska kärlkirurgins aktionsradie, var så säkra! Inte bara kärlsjukdom Det är inte utan viss förstämning som vår knivskarpa kristallkula även skvallrar om en fortsatt ökande före- komst av penetrerande våld i samhäl- let vilket som bekant i hög utsträck- ning leder till kärlkirurgisk aktivitet under dygnets alla timmar. Behovet av kärlkirurgers insatser vid trauma- tisk kärlskada ökar ytterligare av att allmänkirurger i minskande utsträck- ning tar i kärl ens med tång medan vi kärlkirurger istället glatt trallar ”Aorta bra, men klämma bäst”. Utöver dessa obestridliga fakta är vår spaning även, att den allt vas- sare behandlingen av alltifrån malig- niteter till sjukdomar i hjärtats och hjärnans kärl kommer generera fler överlevande som därmed motvilligt kommer att hinna utveckla perifera symtomatiska kärlmanifestationer som följaktligen kan komma i åtnju- tande av en eller annan högoktanig kärlkirurgisk behandling. Utrotningshotade nattliga till- ställningar Panoramat och fördelningen mellan de olika kärlsjukdomarna kommer sannolikt att förändras en aning, ett exempel är den minskande prevalen- sen av aortaaneurysm i höginkomst- länder 5 . I motsatt riktning verkar det nationella screeningprogrammet för abdominellt aortaaneurysm, som ju synnerligen effektivt dammsuger marknaden på minsta lilla dilata- tion i den infrarenala delen av aorta, men samtidigt oundvikligen passerar AAA-rupturoperationer till listan för utrotningshotade tillställningar (till skillnad från all övrig kärlkirurgisk verksamhet, nota bene!). Frågan är om vi kommer sakna just den biten av (natt)jobbet så himla mycket? En sak är i alla fall säker – våra patienter lär inte sakna dem särdeles mycket! Paradigmskifte Om vi nu beskär den heroiska, men inte alltid lika fruktbärande ruptur- grenen av kärlträdet, växer sig istället de torakala- och torakoabdominella grenarna allt frodigare framöver! Det sista decenniet har ju redan nu inne- burit ett smärre paradigmskifte här och utvecklingen lär inte bromsa ner framöver, åtminstone inte enligt vår kristallkula. Vi vågar faktiskt sticka ut hakan lite här, och bestämt hävda att vi kärlkirurger kommer att sköta om samtliga invasiva behandlingar i aorta inom en snar framtid, från klaffplanet och söderöver, och både vid aneurysm och dissektionssjukdom. Ascendens, arcus och descendens – here we come! 3D-printad biologisk kärlprotes Det dröjer nog inte heller särskilt länge innan vi slipper ifrån det i vissa fall nog så tröttsamma trasslet med såväl konstgjorda som autologa kärlimplan- tat. En blixtsnabbt 3D-printad opti- mal biologisk kärlprotes för öppet eller endovaskulärt bruk kommer väl snart varenda LAN-ande tonåring kunna supporta sin antika kärlkirur- giska förälder i nöd med dygnet runt i utbyte mot blott en energidryck eller två. Vi undanber oss alla etiskt laddade associationer till stamceller utöver de som involverats i processen att ta fram tonåringen i fråga. Farmakologisk framtid Ett litet orosmoln på himlen för oss själva, som är desto mer lovande för våra patienter är eventuella framtida farmakologiska landvinningar vid behandling av perifer artärsjukdom. Ja, vi vet – det har ju inte hänt så där väldigt mycket på detta område de senaste tjugofem åren. Att trom- bocythämmare och statiner är välgö- rande för lejonparten av våra patien- ter torde vara lättsmält skåpmat för de flesta, men finns det ärligt talat några förhoppningar om helt nya far- makologiska koncept som kan agera ”game changers” på den kärlkirurgiska arenan? Ett rungande ”nja!” säger vår välpolerade kristallkula. Försök att Kåseri Minskad prevalens av aortaaneurysm ses i västvärlden.