Svensk Kirurgi nr 6-18

305 SVENSK KIRURGI • VOLYM 76 • NR 6 • 2018 Redaktören reflekterar Framtidshopp och  ledarskap ANNA LEIFLER anna.leifler@svenskkirurgi.se @SKFredaktion på twitter Å r 2018 är snart slut. Ett år som för min del varit fyllt av trevliga möten, nya bekantskaper och intensivt arbete. Det gick fort. Kanske är det åldern som gör att åren går fortare. Jag träffade en patient i veckan på en årskontroll och undrade om hon inte var felbokad. Inte kunde det ha gått ett år redan? Det kändes ju som förra månaden. Omslagsbilden är tagen på en av världens vackraste platser (om ni frågar mig); i Härjedalsfjällen en vårdag tidigare i år. Det utstakade spåret i vintersnön inger mig lust och framtidshopp. Det önskar jag att vi alla ska få känna inför året som kommer. Det gångna året har varit Akutkirurgins år för Svensk Kirurgi. Vi har fokuserat på akutkirurgiska frågor ur olika perspektiv; globalt i katastrofområden runtom i världen, lokalt på vårt nationellt mest omskrivna nya sjukhus NKS, den nybildade föreningen SFAT har skrivit om sitt arbete, vi har försökt belysa de olika kon- sekvenserna av nivåstrukturering för akutkirurgin och också fokuserat på utbildning inom akutkirurgi. Nästa år flyttar vi fokus till hantverket. För ungefär 2400 år sedan betonade Aristoteles vikten av att kom- binera techne (teknik och hantverkskonst), episteme (teori, betyder ordagrant att veta) och phronesis (prak- tisk etik). Vi fortsätter att trycka på det och inriktar oss särskilt på färdigheten. I en BBC-intervju nyligen sade den brittiska professorn i kirurgi Roger Kneebone att de yngre studenterna svajpat bort sin hantverksskicklig- het. Han menade att kreativa, praktiska aktiveteter som att skapa tredimensionella föremål med händerna helt ersatts av tvådimensionell skärmtid. Priset för detta har blivit en nedgång i fingerfärdighet och de yngre kolle- gorna sämre på att skära och sy. Om de blivande kirur- gerna praktiserade hantverk på fritiden skulle de kunna bli bättre rent praktiskt på arbetet. Efter att intervjun sänts skaffade jag mig två nya fritidsaktiviteter. Numera täljer och stickar jag hemma. Det är väldigt roligt och kan varmt rekommenderas. I årets sista nummer kan vi läsa om Socialstyrelsens uppdrag i arbetet med högspecialiserad vård, här ska kirurger representeras i sakkunniggrupper och Kristina Wikner välkomnar en fortsatt diskussion och debatt med vår specialitet. Utvecklingen inom den svenska kolo- rektala kirurgin har gått snabbt de senaste tio åren och framtiden är spännande, det visar en genomgång som precis gjorts. Lika spännande är framtiden för kärlkirur- gin, som tycks pånyttfödd enligt Joakim Nordenstig och Manne Andersson. Vem ska styra sjukvården? Politiker, läkare, kon- sulter eller rent allmänt chefskompetenta personer? Det är en viktig fråga och debatteras i detta nummer. Elin Karlsson och Karin Båtelsson från Sjukhusläkarna poängterar att vi måste stimulera en utveckling så att fler kliniskt aktiva läkare får goda förutsättningar för att bli chefer. Ett tycks klart: med hög professionell kompetens och insikt i den egna verksamheten vinner man både ekonomiska och kvalitetsmässiga fördelar. Och jag kan få avsluta med mitt vanliga: för övrigt anser jag att professionen bör få styra. God Jul och Gott Nytt hantverksskickligt År!