Svensk Kirurgi nr 1-19

22 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 1 • 2019 Global kirurgi Västerländsk hjälte (inte så het) Global kirurgi har som målsättning att god kirurgisk vård ska finnas tillhands för alla människor; när de behöver den och till en kostnad som de har råd med. Ingen ska behöva bli fattig(are) som en konsekvens av att genomgå ett kirurgiskt ingrepp. Stora investeringar och uppbyggnad av system som år långsiktiga och hållbara är nödvändiga. Så här en bit in på 2000-talet behöver vi inse att punktinsatser inte är svaret på de utmaningar vi står inför. Här skil- jer sig global kirurgi från humanitär medicin och kirurgi som i huvudsak riktas till att erbjuda hjälp vid kata- strof, kris eller krig för särskilt utsatta populationer. De flesta människor lever inte under sådana omständig- heter, men behöver ändå tillgång till kirurgisk vård. Global kirurgi hand- lar istället om långsiktigt arbete med forskning, utbildning, klinik och påverkansarbete för att stärka kirur- gins roll inom sjukvårdssystem så att även fattiga människor kan få tillgång till vård av god kvalitet när och där den behövs. De globalkirurgiska hjäl- tarna är de kirurger som jobbar år ut och år in på avlägsna sjukhus i låg- och medelinkomstländer, utan erkän- nande, med begränsad tillgång till ny teknologi och fortbildning och utan ekonomiska möjligheter att delta i internationella konferenser. Som en god vän, samarbetspartner och före- bild, professor Nobhojit Roy säger, ”de globala kirurgerna är väldigt lokala”. Norden (hett) Forskning inom global kirurgi i Norden är drivande, innovativ och genomslagskraftig. På Karolinska Institutet inleds projektet – Stock- holm i januari 2019. Flera universi- tet i Norden har forskargrupper som bedriver väldigt spännande forskning om global kirurgi och anestesi. Än så länge finns det två kurser i global kirurgi för läkarstudenter i Sverige: en i Lund och en på Karolinska Insti- tutet. Forskning och kurser kommer beskrivas mer ingående i senare nummer. År 2015 skapades det Nordiska Nät- verket för Global Kirurgi och Anes- tesi som en paraplyorganisation för att stimulera samarbeten mellan fors- kargrupper och utnyttja synergieffek- ter. Flera stora studier har initierats och tre globalkirurgiska konferenser har organiserats; två i Stockholm och en i Trondheim. Den senaste konfe- rensen hölls på Karolinska Institutet i oktober 2018. KI´s rektor öpp- ningstalade för delegater från fem kontinenter. Publiken var enormt engagerad och interagerade friskt med de inbjudna talarna. Resultatet var återigen nya idéer, partnerskap, forskningsprojekt och en ny agenda för nätverket. Polarisering (kallt) Bilden av världen som uppdelad i givare och mottagare, de som vet och de som inte vet, är omodern. Vi själva, vår personal och våra patienter kommer från hela världen. Genom att lära oss mer om världen kan vi också bättre förstå situationen i Sverige. Jag tror att de flesta som varit ute på upp- drag eller deltagit i något samarbete med kollegor i länder med mindre ekonomiska resurser kan skriva under på att de kunskaper man tillgodo- gör sig är omfattande. Det finns inte någon som sitter på all kunskap. Sna- rare är det så att vi kan olika saker och kompletterar varandra då alla kun- skaper är värdefulla och användbara. Detta innebär att samarbeten leder till omfattande kunskapsöverföring i alla riktningar. Samarbete (väldigt hett) Samarbete lönar sig alltid! Ett nytt och mycket spännande initiativ handlar om samarbete kring kirur- gisk utbildning med rotation av både lärare och kirurger under utbildning mellan olika länder. Mer om detta i senare nummer.  Figur 2. Globalkirurgisk forskning är tredimensionell – ungefär som att flyga. All forskning är förknippad med arbete, investerad tid och ett mått av risktagande. Viktiga drivkrafter är passion, nyfikenhet och problem som behöver lösas. Det kan liknas vid att köra bil – framåt och bakåt, vänster och höger och där farten avgörs av tillgången på drivme- del i form av passion, kunskap och finansiering. Forskning utomlands handlar utöver detta om att ta in kulturella faktorer i beräkningen. För varje nytt land eller population behöver den kulturella fingertoppskänslan kalibreras. Vad som är acceptabelt på en plats är det inte på en annan. Detta gör den globalkirurgiska forskningen tredimensionell och kan liknas vid att flyga.