Svensk Kirurgi nr 1-19

21 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 1 • 2019 Global kirurgi normalfördelningskurva där innova- törer och visionärer jobbar år ut och år in utan att deras ansträngningar genererar någon större uppmärksam- het. Dessa individer vet att de har rätt och fortsätter ändå och lyckas sälja in sina idéer till några fler individer som också engagerar sig. Dessa är de tidiga följarna, eller pionjärerna. De drivs av idéer och visioner och är väl medvetna om att lösningarna inte är perfekta ännu och att mycket hårt arbete förväntas av dem. De lockas av att vara bland de första, att få beträda orörd mark och ser potentialen i vad deras ansträngningar kan leda till. Efter en tid når man en nivå där ytterligare spridning till fler individer kommer leda till att man når en bryt- punkt ( The Chasm ) där förändring sker mycket snabbt. Jag tror att vi befinner oss i närhe- ten av denna punkt. Idén om globa- lisering inom kirurgi sprider sig och globalkirurgiska centra dyker upp på världens ledande universitet. Antalet publicerade vetenskapliga artiklar har ökat drastiskt de senaste åren även om de fortfarande utgör en bråkdel av den publicerade litteraturen. Figur 1. Diffusion av innovation och idéer. Innovatörer och visionärer arbetar år ut och år in av ren övertygelse. Pionjärerna följer och drivs av idéer och visioner om vad som kan uträttas, trots att insatserna är omfattande. När en kritisk mängd individer deltar i en gemensam rörelse framåt nås till sist en brytpunkt där ovanliga företeelser, idéer och arbetssätt plötsligt når ut till en större publik. Kurvan som avser diffusion kan ses på olika sätt. Det kan handla om kunskap, publikationer eller antal utbildade kirurger men allra mest spännande blir det om man ser det som riktig impact i form av antal kirurgiska ingrepp som utförs, kvaliteten av dessa eller rentav förbättrad och mer jämlik hälsa. Innovatörer Visionärer Tidiga följare Tidig Sen Eftersläntrare och resistenta skeptiker majoritet majoritet Pragmatiker Konservativa 100 % diffusion Intresset bland läkarstudenter är enormt och det kan mycket väl vara så att studenterna är globalkirurgins brytpunkt! Referenser 1. Utbildningsdepartementet. 2017 [cited 2018 Dec 29]. Available from: https:// www.regeringen.se/491b3e/contentassets/ b9f7e2a174e04bf1b32ba185745415aa/ okad-internationalisering-av-universitet- och-hogskolor-dir.-201719.pdf 2. Meara JG, Leather AJM, Hagander L, Alkire BC, Alonso N, Ameh EA, et al. Global Surgery 2030: evidence and solu- tions for achieving health, welfare, and economic development. Lancet Lond Engl. 2015 Aug 8;386(9993):569–624. What’s hot and what’s not Här ger Jenny Löfgren, med egna ord, en ”rapp mjukstart för att göra globalkirurgin lättare att ta till sig”. Hon vill utmana eventuella (miss)uppfattningar som kan finnas och styra uppmärksamheten både mot det som skiljer och förenar kirurgin globalt. Kulturell förståelse (hett) Global kirurgi har många likheter men även en del olikheter om man jämför med kirurgi och kirurgisk forskning på hemmaplan. En patient är en patient oavsett var i världen hen befinner sig. De vanligaste tillstånden är desamma. Ljumsk- bråcksoperationer är till exempel det vanligaste allmänkirurgiska ingreppet i de flesta länder i värl- den. Trauma orsakar fler dödsfall än HIV, Malaria och TBC tillsammans. Incidensen av tumörsjukdomar och behovet för cancerkirurgi i låg- och medelinkomstländer ökar snabbt. Möjligheterna att initiera, genom- föra och utvärdera behandling skil- jer sig åt beroende på inkomstnivå i olika länder. Som utlänning i nya miljöer så är bland det viktigaste att lära sig förstå en ny kultur. Hänsyn måste tas till kulturella aspekter som omfattar både patienternas upp- fattningar och föreställningar likväl som att praxis och medicinsk kultur kan variera mellan olika sjukvårds- system. Detta gör varje projekt tre- dimensionellt, ungefär som flygning (Figur 2).