Svensk Kirurgi nr 1-19

45 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 1 • 2019 fördelen av att namnet är aktat och när hen fått till en ny finfin orginal- artikel eller review har vederbörande lättare att få in den i någon bra tid- skrift än vi andra. En ökad hand- lingsfrihet kan hen också få genom att låta någon eller några av kolle- gorna bli medförfattare på nästa arti- kel. Valet av medförfattare är då inte slumpmässigt. Även Stjärnforskaren försöker att hålla sitt tal modest, men kan undslippa sig att ”Just den här tidskriften är den svåraste att få in artiklar i, men jag tror minsann jag ska försöka få in en till.” Verksamhetschefens dilemma I ett mellanskikt i prestigeligan håller verksamhetschefen och personal- chefen/schemaläggaren till. Det är sällan någon som avundas dem deras arbetsuppgifter och allt pappersvän- dande och sammanträdande, och i smyg kan man nog hört ett fällt ord om att ”det där är ju inget för riktiga kirurger.” Samtidigt måste man nog erkänna att det kan vara klokt att hålla sig väl med dessa personer eftersom de har extraordinära sanktionsmöjlig- heter. ” You don’t need to love them, but respect them ”. Glöm emellertid inte att åtminstone verksamhetschefen är sjukhusled- ningens repre- sentant och inte vald av kirurgkolle- giet. Hen är således pres- sad av både dina förvänt- ningar och sjukhusdirek- törens önskan om att klinikens eko- nomi ska gå ihop och inget otrevligt ska stå i tidningen om ert arbete. Ska man vara riktigt klarsynt måste man emellertid erkänna att en klok verk- samhetschef är bästa försäkringen för att din egen klinik ska överleva på sikt – så en liten aning stöd kan du unna hen (någon enstaka gång alltså). Gråhårig auktoritet Under denna högprofilerade överklass finns diverse överläkare och specialist- läkare. Vad gäller dem finns det två faktorer som särskilt kan ge ökade fri- hetsgrader: ålder och specialiserings- grad. De äldre på kliniken (det vill säga de som var där när du började på kliniken – alla andra är ju egentligen nykomlingar) och de som har fått gråa hår och ser lite tröttare ut kan nämligen alltid uttala sig med en högre grad av auktoritet, de ”vet” genom sin snart sekellånga erfarenhet. Dess- utom kan de nästan alltid hänvisa till något fall som de varit med om eller någon ännu högre auktoritet som de lyssnat på. Man ska fundera noga innan man säger emot dessa på något läkarmöte: vissa av dem ser chansen att genom sin över- lägsna kunskap slå ihjäl en trilskande underordnad medan andra bara snoppar av hen snabbt och effektivt som en av dessa där det just bestämts att vederbörande ändå snart ska sluta på kliniken. Att göra sig oundgänglig Av de övriga är det uppenbart att graden av specialisering spelar roll. Visserligen kan de yngre beundra den som kan ”allt”, men för varje kirurg är det smartare att sätta sig i en situation där vederbörande är den ende som kan. Teknisk specialisering är överlägset; att vara den ende som behärskar en viss laparoskopisk eller endoskopisk teknik eller något spe- ciellt kirurgiskt ingrepp är lysande. I värsta fall kan speciell IT-kunskap eller förståelse för hur man gör ovä- sentligheter signifikanta genom sta- tistik något man kan få ökade fri- hetsgrader genom. Om man på ett lagom nedlåtande sätt kan låta sig övertalas att göra det svåra som ingen annan kan har man kommit långt. Att däremot ställa upp att operera rutinkirurgi på obekväm tid, att ta andras mottagningspass när någon annan fått förhinder, eller ta extra föreläsningar för sjuksköterskele- verna är däremot klart sänkande och ska undvikas. Längst ner i hierarkin Längst ner i prestigehierarkin står den avdelningansvarige rond-, ”Högst upp på prestige- piedestalen står Hjälte- kirurgen med stort H.” Kåseri En stjärnforskare med handlingsfrihet.