Svensk Kirurgi nr 2-19

53 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 2 • 2019 Redaktören reflekterar Konsultstyrd vård – från NPM till NPO ANNA LEIFLER anna.leifler@svenskkirurgi.se @SKFredaktion på twitter P å 90-talet lanserades NPM, New public manage­ ment eller programbudgetering, av konsulten Christopher Wood. Tron på den nya metoden var stor och det växte till en global trend. Effekten blev att den offentliga sektorns administration ökade i många länder. I Sverige har det aldrig funnits så många admi- nistratörer i vården som nu. De flesta är tjänstemän utan vårdutbildning. NPM vill gärna ersätta kvalitetskontrol- ler med mätbara mål – i kronor och ören. Ett problem är att det har visat sig vara svårt att räkna på vad vård kostar. I offentliga upphandlingar återkommer huvud- männen till att de inte vet vad vården ska kosta. Det kan i uträkningarna också vara lätt att glömma att utbildning behöver tas med. I detta nummer kan vi läsa om aktuell forskning kring just kirurgisk utbildning. Den visar bland annat att målstyrd träning ger snabbare resultat och att simu- latorer är ett viktigt komplement till kirurgisk träning i såret. Ett annat fantastiskt utbildningstillfälle är den årliga Kirurgveckan. Norrköping 20-årsjubilerar som arrangörer och presenterar sin klinik och sina planer för veckan i tidningen. Hoppas att vi ses i Norr- köping! En annan viktig fråga är klimatet. Tre kollegor skriver om situationen i sjukvården och vad vi kan göra för att hjälpa till. Inte bara unga skolelever kan verka för miljön, även äldre läkare har mycket att bidra med. I dagarna har Svensk Kirurgisk Förenings styrelse haft möten med delföreningarna samt verksamhets- chefer och professorer. Ett av de centrala ämnena som togs upp var NPO, eller Nationella program- områden, som delar in sjukvårdens verksamhet i 24 olika sjukdoms- grupper istället för de vanliga befintliga specialiteterna. Det stora arbete som lades ned 2015 då en revidering av de olika medicinska specialiteterna gjordes tar man inte hänsyn till. Denna strukturindelning ska framförallt ligga till grund för det man kallar “Kunskapsstyrning”, men har redan applicerats inom vidare områden, som till exempel nivåstruktureringsarbetet. Man får samma känsla som Carl von Linné kanske skulle ha fått om någon meddelat honom att hans vetenskapliga syste- matik, den taxonomi han arbetade med och byggde upp under många år, plötsligt skulle sorteras helt efter färger på blommorna. För att det är lättare att räkna på och sälja. Marknadsanpassningen av sjukvården mot värdebaserad vård har inletts och det har skett mot pro- fessionens inrådan (Läkarförbundet och Svenska Läkare- sällskapet med flera har uttalat sig) och trots avsaknad av vetenskapliga belägg, enligt en sammanställning av SBU. Värdebaserad vård är en managementfilosofi som utvecklats av konsulten Michael Porter, kärnan i kon- ceptet är att hälso och sjukvården ska uppnå billigast möjliga bästa medicinska utfall. En central del i dessa tankar är att frångå de medicinska speciali- teterna. Då drar jag en suck och luktar på en av vårens vitsippor för att skingra tankarna. Och jag är glad att den fortfarande får heta Anemone Nemorosa och sortera under familjen ranunkelväxter. Jag hade aldrig vetat att det var en ranunkel om den sorterats in under “vita växter”. Nu skriver jag min avslutnings- kläm med extra emfas: För övrigt anser jag att professionen bör få styra.