Svensk Kirurgi nr 2-19

55 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 2 • 2019 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 2 • 2019 55 Kolumnen – Kirurgisk färdighet de svåraste hindren för att kunna bedöma ST-läkarens progress och även lämplighet för yrket som de upplevde upptäcktes för sent i dagens organisation. I samma studie ombads kirurgerna lista viktiga faktorer för en bra ST-utbildning, och merparten betonade då en tillåtande utbildningskultur med god handledning, högt i tak och utrymme för frågor. Det är viktigt att komma ihåg att vi alla är med och formar den kultur vi vill ha på vår klinik utifrån hur vi själva agerar. Utbildningsboken kommer nu i en ny upp- laga med nya bedöm- ningsmallar för sex vik- tiga och vanliga ingrepp. Jag uppmanar er alla att investera några minuter till att ge ST-läkarna feedback med stöd av mallarna. De är ett sätt att överbrygga det frag- mentariska sammanhang ST-läkaren ofta befinner sig i och kan underlätta för handledaren att göra sin övergripande uppfattning av progressionen trots begränsad gemensam tjänstgöring. Icke-tekniska egenskaper Det är lättare att fokusera på operationsteknik än de icke-tekniska färdigheterna under kirurgutbildningen, men det har sagts att kirurgi är 25 procent teknisk skick- lighet och 75 procent beslutsfattande. Kirurgi står för två tredjedelar av alla vårdskador och kostar samhället enorma summor. Det har visats att det är främst icke- tekniska egenskaper som har betydelse för patientsäker- het och vårdskador inom kirurgi. Vi lägger ner mycket tid, engagemang och pengar i varje ST-utbildning. Problemområden och varningssignaler Inom näringslivet är begreppet return of investment veder­ taget när man talar om rekrytering. Det innebär att en felrekrytering är dyr för såväl individen (där felsatsad tid kunde spenderats bättre på annat håll) som för samhället och den enskilde klinikens eller sjukhusets budget. En felrekrytering får efterföljder för patienterna som riskerar suboptimal vård och i värsta fall vårdskador. Att ”för sent” under ST-utbildningen upptäcka att en individ har problem i den professionella kirurgrollen innebär åtgär- der som är resurskrävande och kostsamma, och leder inte alltid till att man kommer till rätta med problemet. Utifrån en studie med erfarna kirurger identifierades elva problemområden med totalt 40 varningssignaler för icke önskvärda beteende i rollen som kirurg. Listan är tänkt att kunna underlätta identifiering av problem tidigt i utbildningen och möjliggöra coachning. Vi har även tagit fram ett förslag till en intervjuguide att använda vid rekry- teringen och validering av denna pågår. (Ni kan läsa mer om detta i mitt avhandlingsreferat längre fram i tidningen.) Gemensam syn Kirurgi är en populär specialitet med många sökande till vikariat och ST-tjänster. Strukture- rad och vetenskapligt baserad selektion till ST-utbildningen väcker känslor och uppfattas av vissa som kontroversiellt. I länder med central styrning för tillsättning av ST-tjänster sker idag en noggrann selektion baserad på olika urvalsinstrument. I länder som Sverige, med en decentraliserad organisation, sker selek- tionen istället väldigt olika mellan sjukhusen och ofta icke-transparent. Framtida rekrytering Det är min uppfattning att det är dags att ta rekryte- ringen av framtida kollegor på lika stort allvar som vi gör med vår utbildning. Jag tror att vår kår vinner på en ökad professionalitet vid rekrytering av nya kollegor med en evidensbaserad, transparent och rättvis process gentemot de som söker. Systemet med sex–tolv måna- ders provtjänstgöring är etablerat och tiden skulle kunna användas bättre med obligatoriskt bruk av validerade bedömningsinstrument, en fast struktur för referenstag- ning och strukturerade intervjuer. En dysfunktionell kollega kan orsaka många skador och påverka arbetsmiljön vid många arbetsplatser genom en lång karriär. Nära förestående strukturförändringar av specialistutbildningen, när AT försvinner, innebär utmaningar för selektion och träning. Men det öppnar samtidigt upp nya möjligheter för en mer strukturerad och evidensbaserad selektion – och även simulerings­ baserad utbildning.  Målstyrd träning ger snabbare resultat.