Svensk Kirurgi nr 3-19

142 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 3 • 2019 Bakgrund Leverkirurgi som standardbehandling Leverkirurgin har under de senaste 20 åren utvecklats till att vara en stan- dardbehandling för både primära och sekundära elakartade levertumörer med låg mortalitet och förlängd lång- tidsöverlevnad 1,2 . Onkologiskt utfall och överlevnad varierar dock avsevärt beroende på flera olika faktorer, till exempel föregående leversjukdom, neo-adjuvant cellgiftsbehandling och typ av tumör. Aktuella internationella data kommer dock främst från hög- specialiserade och således potentiellt selekterade patient populationer 3,4 och rapporterade resultat stämmer delvis inte överens med data ifrån enstaka populationsbaserade studier 5 , som rapporterat högre mortalitet än vid högspecialiserade centra. Sådana uppgifter fanns tidigare inte tillgäng- liga för Sverige. Avhandlingsreferat Regenerationsförmåga Levern har en unik förmåga att rege- nerera efter att man har tagit bort en del av den. I helt friska levrar kan det motsvara upp till 80 procent av den totala levervolymen. Beroende på underliggande leversjukdom (t.ex. cirrhos eller kolangit) samt andra faktorer, som till exempel cellgiftsbe- handling inför leverresektion, varie- rar behovet av kvarvarande volym stort 6 . Om man tar bort för mycket lever i relation till leverns funktionell kapacitet utvecklar patienten post- hepatektomi leversvikt (PHLF). Trots att man har kunnat identifiera många riskfaktorer och trots att man förstår PHLF allt bättre 7 , ligger inciden- sen i två aktuella studier fortfarande mellan fem–tio procent efter större leverkirurgi 8,9 . Beroende på vilken definition som används ligger mor- taliteten på upp till 60 procent i de fall patienten uppfyller de så kallade 50:50 eller ”Balzan” kriterierna, vilket innebär en bilirubin nivå >50 μmol/l och ett INR >1,5 på den femte posto- perativa dagen 10 . Betydelsen av PHLF för mortalitet till följd av leverkirurgi i Sverige är dock okänd. Post-hepatektomi leversvikt PHLF har en komplex patofysiologi som bara delvis är kartlagd 11 . Ett stort problem är att det inte finns någon riktad behandling utan rekommen- dationer för denna är baserade på behandlingsriktlinjer för patienter med akut leversvikt och således enbart av symtomatisk karaktär 12 . Utöver detta ska man konsekvent behandla övriga postoperativa komplikationer som infektion, blödning eller gal- läckage på bästa möjliga sätt med hopp om att underlätta för spontan återhämtning av leverfunktionen 13,14 . MARS-avgiftning Tidigt under 90-talet utvecklades en lovande behandlingsmöjlighet för patienter som drabbats av akut eller akut-på-kronisk leversvikt. Tekniken kallas för MARS ( molecular adsor- bent recirculating system ) och fungerar Faktorer som påverkar överlevnad efter leverkirurgi Stefan Gilg, HPB kirurg, Karolinska, Huddinge, disputerade 2018 med sin avhandling Outcome after liver resection: epidemiological and clinical studies with special focus on the role of post-hepatectomy liver failure vid Karolinska Insti- tutet. Huvudhandledare har varit professor Bengt Isaksson, UAS. Här beskriver han kortfattat sitt avhandlingsarbete. Titel Outcome after liver resection : epidemiological and clinical studies with special focus on the role of post-hepatectomy liver failure Länk https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/46368 Huvudhandledare Professor Bengt Isaksson, Uppsala Universitet Opponent Professor Ajith Siriwardena, University of Manchester ISBN 978-91-7831-103-3 STEFAN GILG Stockholm stefan.gilg@ki.se