Svensk Kirurgi nr 3-19

143 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 3 • 2019 som en leverdialys. Det är en dialys som inte bara kan rensa blodet från vattenlösliga utan även från albu- minbundna toxiner. Systemet består, utöver en vanlig hemodialys, av ett extra kretslopp som är fyllt med albu- min och som dialyserar via ett högflö- desmembran. Albuminet regenereras sedan över en charcoal- och anion- exchanger 15,16 . På så sätt bidrar MARS till en leverspecifik avgiftning och förbättring av olika fysiologiska para- metrar. Detta skulle således teoretiskt kunna hjälpa patienter med PHLF till att förbättra möjligheterna till återhämtning. I litteraturen finns det hittills bara ett fåtal observationsstu- dier som har beskrivit användandet av MARS hos patienter med PHLF. Utfallet har varit dåligt och studierna saknar standardiserade behandlings- protokoll 17–20 . En standardiserad utvärdering av en teoretiskt möjlig behandlingsform ansågs därför vara en nödvändighet på grund av den höga mortaliteten som patienter med PHLF drabbas av. Bättre behandlingsmöjligheter är i sin tur en förutsättning för att kunna pressa grän- serna inom leverkirurgin ytterligare och ge ännu fler patienter med elakar- tade tumörer en chans till bot. Målsättning Målet med avhandlingen var att - evaluera utfall och faktorer som påverkar överlevnad hos patienter efter leverkirurgi i Sverige - evaluera post-hepatektomi lever- svikt (PHLF) som en riskfaktor för 90-dagars mortalitet i ett popula- tionsbaserat upplägg - retrospektivt evaluera vilka erfa- renheter som finns med en möjligt behandling för PHLF, leverdialys med MARS systemet - prospektivt genomföra en pilotstu- die för att evaluera safety and feasi- bility av MARS- behandling tidigt efter leverresektion hos patienter med PHLF Resultat och diskussion Högvolymsjukhus bättre I det första delarbetet har vi analyse- rat data ifrån nationella hälsoregister som slutenvårds- och dödsorsaks- registren. Det inkluderades mer än 4500 leverresektioner som genomför- des i Sverige under en tioårsperiod. Trots att 90-dagarsmortaliteten är lägre jämfört med andra internatio- nella studier 5 , ligger den fortfarande runt tre procent och har under obser- vationstiden inte sjunkit. Dessutom stiger risken för 90-dagars mortali- tet signifikant vid större resektioner, vissa diagnoser (som till exempel extra-hepatiskt kolangiocarcinom) och om resektionen har utförts på sjukhus med lägre volym på leverre- sektioner. Selekterade patienter med recidiv av kolorektala levermetastaser har signifikant bättre långtidsöver- levnad efter re-resektion(er) 21 . Våra resultat indikerar också att vi i Sverige har en mer konservativ inställning till leverresektion. Det innebär att vi har en lägre frekvens av leveroperationer/ invånare/år än i en del andra länder. PHLF största riskfaktor för 90-dagars mortalitet Som nästa steg genomfördes det ytter- ligare en populationsbaserad studie där vi analyserade vilka dödsorsaker som ligger till grund för 90-dagars mortaliteten till följd av leverresek- tion. Här såg vi att PHLF bidrar till eller är själva orsaken till död hos drygt 40 procent av alla patienter som dör inom 90 dagar efter leverki- rurgi 22 . Utvidgad resektion och gall- gångscancrar var signifikant överre- presenterade i PHLF gruppen. PHLF har således identifierats som den enskilt största riskfaktorn för morta- litet efter leverkirurgi även i Sverige. Leverdialys med MARS hos patienter med PHLF Det tredje arbetet hade som målsätt- ning att undersöka om leverdialys har en positiv effekt på patienter med PHLF. Retrospektiv analys genom- fördes på två universitetssjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Hospital Clinic, Barcelona. Totalt identifierades 13 patienter och överlevnaden för dessa patienter var dålig då 9 av 13 patien- ter dog inom 90 dagar efter opera- tionen. Vid granskning av detaljer i samband med behandlingen av dessa Avhandlingsreferat Figur 1. Figur 2.