Svensk Kirurgi nr 3-19
148 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 3 • 2019 Avhandlingsreferat 1994 relativt konstanta. En ökning i inläggningsincidens påvisades dock för yngre män. Livstidsrisken vid 30 års ålder att någon gång läggas in för divertikelsjukdom under resterande livstid var 3,1 procent för män och 5,0 procent för kvinnor. Motsvarande för att någon gång behandlas kirur- giskt för divertikelsjukdom var 0,5 procent för män och 0,8 procent för kvinnor. Hög dödlighet I delstudie 4 undersöktes mortalite- ten hos patienter inlagda för diver- tikulit. Tidigare studier har främst uppskattat mortaliteten de närmaste veckorna och månaderna efter inlägg- ning och när den har jämförts med en kontrollgrupp har man ej justerat för tänkbara confounders som komorbi- ditet och sociala faktorer 25,26 . Kort- och långtidsmortaliteten hos 83461 patienter förstagångsin- lagda för divertikulit i slutenvårds- registret 1990–2010 jämfördes med en köns- och åldersmatchad grupp inkluderande 812 942 individer utan tidigare inläggning för divertikulit. Analyserna justerades för komorbidi- tet, utbildning och civilstånd. Död- ligheten de första 100 dagarna efter inläggning var fyra gånger högre hos hos divertikulitpatienterna än i den jämförande gruppen, HR (hazard- ratio) 4,44 (95 % KI 4,26–4,63). Hos de kirurgiskt behandlade var HR 12,13 (95 % KI 11,03–13,34). Under denna tidsperiod avled 11,4 procent av de kirurgiskt behandlade patienterna och 3,2 procent av de konservativt behandlade. I perioden dag 101 till fem år efter inläggning var HR 1,40 (95 % KI 1,32–1,47) för kirurgiskt behandlade och 1,08 (1,05–1,10) för konservativt behand- lade. Dödligheten i divertikulit är påtaglig och det lyfter fram behovet av ytterligare ansträngningar i pre- vention och optimerad behandling. Ökat intresse För tio-tjugo år sedan var lite känt om divertikelsjukdom, trots dess stora inverkan på de västerländ- ska hälso- och sjukvårdssystemen. Mycket av kunskapen då baserades på studier från 70-talet. De senaste åren har forskningsvärlden öppnat upp ögonen för tillståndet och många av de tidigare sanningarna har ifrå- gasatts. Det finns på ett sätt nu fler frågor att besvara än tidigare. Sverige har med sina unika populationsregis- ter stora möjligheter att vara bidra- gande till kunskap om divertikelsjuk- dom framöver. Referenser 1. Etzioni DA, Mack TM, Beart RW, Kaiser AM. Diverticulitis in the United States: 1998-2005: changing patterns of disease and treatment. Ann Surg. 2009; 249: 210–7. 2. Aldoori WH, Giovannucci EL, Rimm EB, et al. A prospective study of diet and the risk of symptomatic diverticular disease in men. Am J Clin Nutr 1994; 60: 757–64. 3. Howe GR, Benito E, Casteletto R, et al. Dietary intake of fiber and decreased risk of cancers of the colon and rectum: evidence from the combined analysis of 13 case-control studies. J Natl Cancer Inst 1992; 84: 1887–96. 4. Burkitt DP. Colonic-rectal cancer: fiber and other dietary factors. Am J Clin Nutr 1978; 31: S58–64. 5. Manousos O, Day NE, Tzonou A, et al. Diet and other factors in the aetiology of diverticulosis: an epidemiological study in Greece. Gut 1985; 26: 544–9. 6. Ekbom A, Helmick C, Zack M, et al. Ulcerative colitis and colorectal cancer. A population-based study. N Engl J Med 1990; 323: 1228–33. 7. Ekbom A, Helmick C, Zack M, et al. Increased risk of large-bowel cancer in Crohn’s disease with colonic involvement. Lancet 1990; 336: 357–9. 8. Morini S, Zullo A, Hassan C, Tomao S, Campo SMA. Diverticulosis and colorec- tal cancer: between lights and shadows. J Clin Gastroenterology; 2008;42:763–70. 9. Granlund J, Svensson T, Granath F, Hjern F, Ekbom A, Blomqvist P, et al. Diverti- cular disease and the risk of colon cancer - a population-based case-control study. Aliment Pharmacol Ther. 2011;34:675– 81. 10. Huang WY, Lin CC, Jen YM, Chang YJ, Hsiao CW, Yang MH, et al. Association between colonic diverticular disease and colorectal cancer: a nationwide popu- lation-based study. Clin Gastroenterol Hepatol. 2014;12:1288–94 11. Sallinen V, Mentula P, Leppaniemi A. Risk of colon cancer after computed tomography-diagnosed acute diverticulitis: is routine colonoscopy necessary? Surg Endosc. 2014; 28: 961-966. 12. Tursi A. The role of colonoscopy in mana- ging diverticular disease of the colon. J Gastrointestin Liver Dis. 2015; 24: 85–93. 13. Tursi A. Why perform colonoscopy follo- wing acute diverticulitis of the colon? Surg Endoscopy. 2014; 7;28: 3260–2. 14. Granlund J, Svensson T, Olén O, Hjern F, Pedersen NL, Magnusson PKE, et al. The genetic influence on diverticular disease- -a twin study. Aliment Pharmacol Ther. 2012;35:1103–7. 15. Vigoni A, Marcato M, Lo Monaco GP, et al. Diverticulosis and diverticular disease (reference to a case of diverticular disease observed in 3 sisters). Chir Ital. 1985; 37: 656–9. 16. Commane D, Arasaradnam R, Mills S, et al. Diet, ageing and genetic factors in the pathogenesis of diverticular disease. World J Gastroenterol. 2009; 15: 2479–88. 17. Scheff R, Zuckerman F, Harter H, et al. Diverticular disease in patients with chronic renal failure due to polycystic kidney disease. Ann Intern Med. 1980; 92: 202–4. 18. Miura S, Kodaira S, Shatari T, et al. Recent trends in diverticulosis of the right colon in Japan: retrospective review in a regional hospital. Dis Colon Rectum. 2000; 43: 1383–9. 19. Rajendra S, Ho JJ. Colonic diverticular disease in a multiracial Asian patient population has an ethnic predilection. Eur J Gastroenterol Hepatol. 2005;17:871–5. 20. Kang JY, Dhar A, Pollok R, Leicester RJ, Benson MJ, Kumar D, et al. Diverticular disease of the colon: ethnic differences in frequency. Aliment Pharmacol Ther. 2004 1;19:765–9. 21. Strate LL, Erichsen R, Baron JA, Morten- sen J, Pedersen JK, Riis AH, et al. Heri- tability and familial aggregation of diver- ticular disease: a population-based study of twins and siblings. Gastroenterology. 2013;144:736–742.e1–quize14. 22. Sigurdsson S, Alexandersson KF, Sulem P, Feenstra B, Gudmundsdottir S, Hall- dorsson GH, et al. Sequence variants in ARHGAP15, COLQ and FAM155A associate with diverticular disease and diverticulitis. Nat Commun. 2017; 6;8:15789. 23. Maguire LH, Handelman SK, Du X, Chen Y, Pers TH, Speliotes EK. Genome- wide association analyses identify 39 new susceptibility loci for diverticular disease. Nat Genetics. 2018; 25:1–11. 24. Nguyen GC, Sam J, Anand N. Epidemio- logical trends and geographic variation in hospital admissions for diverticulitis in the United States. WJG. 2011; 28;17:1600–5. 25. Ho VP, Nash GM, Milsom JW, Lee SW. Identification of diverticulitis patients at high risk for recurrence and poor outco- mes. J Trauma Acute Care Surg. 2015; 78: 112–9. 26. Paterson HM, Arnott ID, Nicholls RJ, Clark D, Bauer J, Bridger PC, et al. Diverticular disease in Scotland: 2000- 2010. Colorectal Dis. 2015; 17 :329–34. 27. Sköldberg, F. , Granlund, J. , Discacciati, A. , Hjern, F. , Schmidt, P. T. and Olén, O. (2019), Incidence and lifetime risk of hospitalization and surgery for diverticular disease. Br J Surg. doi:10.1002/bjs.11143
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=