Svensk Kirurgi nr 3-19

168 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 3 • 2019 20 övriga akutfall enbart på vår push- in list , det vill säga de allra mest akuta fallen, motsvarande prio <6 tim. På den totala akutlistan hade vi runt 40 trauma-laparatomier. Några patienter dog på grund av att de fick vänta för länge och andra fick svåra komplika- tioner. Höga krav Skador på esofagus, pankreas, stora kärl eller stora leverskador opere- ras ofta av eller med specialister, det mesta andra förväntas man som ST-läkare klara av själv. Jag var med om att andraårs-ST:n som jag assis- terade dagtid en vardag ringde på en specialist för att få lite hjälp med en splenektomi där mjälten var väldigt svårmobiliserad och blödde kraftigt. Efteråt blev han retad för detta “ Is it true you called a consultant for a sple- nectomy?!”. Flergångsmaterial Den utrustning som vi är vana vid ska finnas på en operationssal finns för det mesta här också, dock är det mesta gjort av flergångsmaterial, till exempel är alla op-dukar och rockar En man har blivit skjuten genom halsen med skador på halsrygg, esofagus och trachea. Dr Taylor opererar assisterad av dr Kreyer och dr Botes. Brits med tomma blodkylväskor utanför akuten efter en tuff helgnatt. av tyg. Operationssköterskorna/ scrub nurses verkar ha mycket olika kompetens: vissa är väldigt duktiga och erfarna medan andra knappt vet vad instrumenten heter. Kirurgerna hämtar patienterna till operation och hjälper ofta till att raka patienten, sätta kateter och steriltvätta. Aneste- sin sköts av en anestesiläkare. Gene- rellt är det så att mycket som i Sve- rige är sjuksköterskeuppgifter görs av läkare här: ST-läkarna eller kandida- terna tar till exempel alla blodprover och sätter alla infarter. Arbetsvillkor Jourkomp är ett okänt begrepp i Sydafrika och mina kollegor här blir chockade när jag berättar hur våra arbetstider ser ut och hur “lite” vi jobbar. “But what do you do in your free time?” “You must have a lot of hob- bies?” och “Oh so that’s why you still look so young” är kommentarer jag får när jag berättar om nattjoursveckor med tre nätter/vecka och kvällsjourer på några timmar. Här jobbar alla hela dagen och sedan stannar någon kvar och är jour resten av dygnet. På trauma får man sedan gå hem efter ronderna runt tio–elva dagen efter medan de som är placerade på abdo- minal eller vascular förväntas stanna kvar hela dagen efter sin jour och åka hem vid 17-tiden. Ofta kan man sova någon timme eller två i en soffa i fika- rummet/ surgical tearoom , även om dr Taylor inte tycker att man skall sova alls på jourerna utan hellre hjälpa till på akuten om man har tid över. Reflektioner Jag är glad att jag fick möjligheten att arbeta i Sydafrika. Jag har träf- fat många fantastiska människor, både bland personalen och patien- terna, och jag är väldigt imponerad av den extremt höga, både teoretiska och praktiska, kompetensnivån hos läkarna. Sydafrika är ett fascinerande land med underbar natur och väldigt vänliga och öppna människor, men det är också segregerat och rasistiskt och jag har aldrig varit så medveten om min hudfärg och mina privilegier som under den här resan. Trots att det många gånger varit fruktansvärt att se allt våld och all misär är jag tacksam Resereportage