Svensk Kirurgi nr 4-19

195 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 4 • 2019 Referat Kirurgveckan under många år men arbetar för när­ varande för SBU och med regional Health Technology Assessment (HTA). EBM uppnås genom strukturerad källkritik via HTA-metodologin. För att sedan få in det i kliniken krävs införande, testning, utvärdering, omstrukturering med mera konti­ nuerligt. Genom den strukturerade källkritiken kan man undvika ”fake news” , vilket blir allt viktigare. I sin klinik tyckte han sig få ett bättre vetenskapligt förhållningssätt genom sin forskning. Det är något vi alla måste ha i relation till behand­ lingar av våra patienter. Därmed inte sagt att alla läkare måste forska. Den mest spännande delen av forskningen för Jan är små hypotes­ testande proof of concept studier, som får en att tänka i nya banor och som är vägledande för de stora randomi­ serade kontrollerade studierna som ligger till grund för EBM. Att vara yngre forskare Rebecka Hultgren, adjungerad pro­ fessor och överläkare från KS/KI, var sist ut. Hon lade fram skillnaderna mellan hur det fungerade med forsk­ ning när hon var ny jämfört med idag. Som ung tyckte hon att det var svårt att förstå hur allt hängde ihop och hur man skulle komma igång. Det fanns inte så tydliga mål under forskarutbildningen som idag. Hon satt ensam stora delar av sin avhand­ lingsperiod vilket var svårt och lite tråkigt. Detta har gjort att hon senare har byggt upp en stor forskargrupp där fem seniorer med olika kompe­ tens samarbetar. På detta sätt hoppas hon kunna inbjuda yngre till forsk­ ning på ett lättare sätt. Som ung forskare tidigt i kar­ riären är det viktigare med en inbju­ dande grupp, och att lära sig metoder Deltagarna i "Meet the experts" Jan Holst, Rebecka Hultgren, Karin Ludwigs och Sofia Strömberg. Saknas på bilden gör Håkan Pärsson. som man kan ta vidare till där man hamnar senare. Om man forskar under ST har man kanske större krav på en bra handledare som har för­ måga att få igenom doktorander och som har medel för forskning. För- och nackdelar Sammanfattningsvis var de flesta i panelen överens om att forskningen har gett dem bra perspektiv i klini­ ken. En nackdel kan vara att forsk­ ning tar bort tid från det kirurgiska hantverket och minskar volymer. Samtidigt ger det ett vetenskapligt förhållningssätt, att man ser större sammanhang, blir bättre på att handleda och gör en påläst. På så sätt underlättas också samtalet med patienten och vägledningen av hens (ibland) svåra beslut. Det finns fördelar med att forska på mindre enheter eftersom det är lättare att få forskningsmedel där då konkurrensen är mindre. Ett pro­ blem kan dock vara att komma igång då det saknas handledare på mindre orter. Samarbete med större sjukhus krävs för handledning, förebilder, specifik kompetens och volymer. Detta främjar ju också det kliniska samarbetet mellan olika enheter regionalt. Handledare med driv och pengar Att välja handledare är inte självklart, men om det blir en dålig eller icke produktiv relation går det ju alltid att byta handledare, vilket för den enskilde yngre forskaren ibland kan vara svårt att komma ihåg! Recept på ett lyckat koncept är förmodligen att göra ett mindre projekt ihop först för att se om man trivs tillsammans. Som doktorand kan det vara en fördel om handledaren har haft flera doktorander som rott projektet i hamn och om det finns finansiering. Som handledare söker man någon med driv som kanske kommer med en egen idé. En fördel är ju om man gillar ämnet. Att karriären skulle vara drivkraften kan man inte rekommen­ dera. Ett stort problem är ekonomin. Det saknas trygghet ekonomiskt och alla måste ansöka om medel vilket tar en del tid och energi. Att vara en duktig forskare är ingen karriärsvinst men i små sam­ manhang som på kirurgveckan kan man i alla fall få komma och glänsa en stund! 