Svensk Kirurgi nr 4-19

194 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 4 • 2019 T vå av våra adjungerade pro­ fessorer Håkan Pärsson, Linköpings Universitet och Rebecka Hultgren, Karolinska Insti­ tutet, presenterade, ihop med Sofia Strömberg och Jan Holst, sina per­ sonliga erfarenheter och karriärvägar. Det hela kokade ner till en allmän diskussion om hur man kommer igång med forskning och vad som är viktigt att tänka på. Här kommer en sammanfattning av deras berättelser. Den kliniska forskaren Sofia Strömberg, PhD och överläkare i kärlkirurgi på Sahlgrenska Universi­ tetssjukhuset, inledde sessionen med en presentation av sin kliniska kar­ riär och forskning. Hon började med forskning lite senare i karriären och tyckte sig representera den ”vanliga” läkaren-forskaren som inte hinner producera så mycket forskning. Sofia kom in på karotiskirurgi och har stu­ derat risker med tidig operation efter TIA/stroke, en fråga som var ange­ lägen att besvara när man började operera dessa patienter i ett tidigt skede. Referat Kirurgveckan Vi kliniska läkare har en skyldig­ het att forska för att vi ska få bättre metoder och behandlingar till våra patienter, tycker Sofia. Vem ska annars forska med dessa frågeställ­ ningar, om inte vi kliniker gör det? Förutom att det är kul, ger det en paus i vardagen när kliniken är tung och en möjlighet att vara mer med familjen de veckorna. En härlig devis från Sofia: Hellre lycklig än lyckad! Forska på mindre sjukhus Näst ut var Håkan Pärsson, adjung­ erad professor på Linköpings Univer­ sitet, som jobbar kliniskt 30 procent som överläkare på länssjukhuset i Kalmar (tidigare Helsingborg). Han har alltid prioriterat kliniken men upplever att tankearbetet med forsk­ ningen har varit bra för hjärnan och själen (sen undrar man ju som åhö­ rare om inte Triathlon också gör sitt för hans välmående). Håkans forskning har genom åren sträckt sig från salivsekretion hos råtta till tarmischemi och kärlimplantat. Han har haft en förmåga att kunna växla mellan patientnära forskning, vilket gett honom en nära uppfölj­ ning av patienterna, och experimen­ tell forskning. Där gav till exempel 100 implantat av iliacagrafter på råtta en bra kirurgisk träning. Forskningen har också givit honom och familjen möjlighet att bo ett par år i Austra­ lien. En fördel med att forska på ett mindre sjukhus är att det ofta finns finansiering och att konkurrensen är mindre om de forskningsmedel som finns. En nackdel är såklart att det är mindre patientvolymer. Håkan rekommenderade att man lierar sig med en universitetsenhet om man är kliniskt verksam på ett mindre ställe. Numera är det relativt enkelt att bedriva forsknings på distans. Evidensbaserad medicin Jan Holst, kärlkirurg och docent från Malmö, pratade sedan om vikten av Evidens Baserad Medicin (EBM) och vägen dit. Han var överläkare på den kärlkirurgiska kliniken i Malmö Meet the experts! Det kärlkirurgiska programmet på Kirurgveckan 2019 inleddes på onsdag eftermiddag med en session om kärlkirurgisk forskning. Karin Ludwigs, kärlkirurg SÄS/Borås, refererar de viktigaste bud- skapen från de etablerade forskarna till de yngre. KARIN LUDWIGS SÄS/Borås karin.ludwigs@vgregion.se