Svensk Kirurgi nr 4-19

204 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 4 • 2019 lade sjukhusets anställda in pengar och finansierade uppbyggnaden av den blodbank som vi har idag. Detta räddar liv. De kliniska utmaningarna är också omfattande. Av olika skäl söker patienterna sent. Våra patienter är därför ofta väldigt sjuka och har avancerade tillstånd som hade kunnat behandlas mycket enklare och med bättre resultat om de upptäckts i tid. Obstetriska komplikationer med uterusrupturer och vaginala fistlar är vanliga. Vi ser ofta komplikationer från tyfoidfeber och abdominell TB som kan ge tunntarmsperforation. Okontrollerad diabetes är ett snabbt växande problem som påverkar kirur­ gin. De diagnostiska möjligheterna som vi har är ytterst begränsade och vi får i stor utsträckning förlita oss till klinisk undersökning. Tre barnkirurger i hela Uganda Halva Ugandas befolkning är barn men det finns bara tre barnkirurger och en barnanestesiolog i landet. Efter att jag hade flyttat till Soroti blev jag intresserad av barnkirurgi. Jag upptäckte att sjukdomsbördan av barnkirurgiska tillstånd var stor och att särskilda utmaningar för att kunna behandla barn fanns. Barn var underprioriterade och på avdelning­ arna fick de ofta ligga på golvet till­ sammans med sina mammor och de fick ofta vänta en vecka innan de fick sina operationer. Barn lider och dör i onödan, på grund av sjukdomar och tillstånd som effektivt hade kunnat behandlas med kirurgi. För att öka kapaciteten för barn­ kirurgi så inledde jag samarbeten med barnkirurger, framförallt från USA. Jag organiserade så kallade surgical camps till vilka vi rekryte­ rade barn som behövde opereras. Teamen kom sedan till Soroti och vi opererade tillsammans. På detta sätt har jag lärt mig mycket barnkirurgi som jag har nytta av i min dagliga praktik. Även om många barn kunde opereras under kort tid så har jag nu insett att detta inte är lösningen på problemet. Det finns så många barn som behöver kirurgisk vård och att operera intensivt några veckor om året på ett sjukhus räcker inte. Barn­ kirurgisk vård behövs i hela landet, hela tiden. Forskningen ger röst åt barnen För att verkligen kunna göra skillnad har jag kommit fram till att forskning är rätt väg att gå. Genom min forsk­ ning så kommer jag att kvantifiera storleken på den barnkirurgiska sjuk­ domsbördan och se i vilken utsträck­ ning sjukvården möter behovet för barnkirurgi. Genom en prospektiv studie kommer vi även att undersöka utfall efter barnkirurgi och genom audit efter dödsfall och allvarliga komplikationer kommer vi identi­ fiera möjliga sätt att förbättra och testa vårdens kvalitet. Genom den kunskap som forskningen kommer bidra med så har jag och mitt team möjlighet att motivera ökad resursför­ delning till barnkirurgi på nationell nivå i Uganda. Med min forskning vill jag skapa evidens att använda för att tala för de som inte kan göra sin röst hörd.  I Uganda och andra låginkomstländer är mer än halva befolkningen barn. Befolkningstillväxten är tre procent per år och varje kvinna får i genomsnitt cirka sex barn. Barnhälsa har traditionellt handlat om infektionssjukdomar, i synnerhet pneumoni, malaria och diarré. Kirurgiska tillstånd bidrar också till en betydande del av sjukdomsbördan bland barn. Varje år dör i världen 300 000 barn av missbildningar och de är väldigt utsatta när det gäller trauma. Global kirurgi