Svensk Kirurgi nr 4-19

206 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 4 • 2019 Kluster av skottskador “Beep, beep, beep!” Sökaren piper och jag gör mig beredd på att ett nytt trauma är på väg in. Jag läser med­ delandet på sökaren, “ GSW to chest ” ( Gun Shot Wound , red anmärkning). På väg ner för trapporna till trauma­ rummet kommer det ytterligare ett larm, “ Patient 2, Multiple GSW, trauma code ”. Jag snabbar på mina steg. Det är ett kluster av traumalarm och det händer ofta. Våra studier 1 har visat att en av fyra skottskadade patienter i Philadelphia kommer till sjukhus inom femton minuter efter en annan skottskadad patient. En typisk lördagsnatt Vårt traumateam är fantastiskt: sjuk­ sköterskor, respiratorterapeuter, akut­ medicinläkare och kirurg-ST-läkare. Vi delar upp oss och påbörjar en modifierad ATLS. På mitt sjukhus, Temple, kommer “E” för “ Exposure ” först och innebär att ST-läkarna mar­ kerar kulhålen med post-it-lappar för att bedöma kulans bana. Många patienter har blivit skjutna så många gånger (elva, tolv, tretton gånger) att det blir lätt att tappa räkningen. Just den här natten behöver den första patienten ett thoraxdrän. På det andra traumalarmet utför jag en akut thorakotomi på den svårt ska­ dade patienten och hittar dessvärre en förödande hjärtskada som inte är förenlig med överlevnad. När den första patienten är stabil letar jag rätt på den andra patientens mamma för att berätta de dåliga nyheterna. Hon blir hysterisk och snyftar högljutt och jag gråter också. Inte ens den absolut bästa medicinska vården kunde ha räddat hennes son. Precis när jag ger henne en näsduk går sökaren igång igen. Det här är en typisk lördagsnatt, och kanske också en typisk måndags­ natt, i norra Philadelphia. Våld ett hälsoproblem Som traumakirurg i USA tar jag hand om människor som skadats av skjut­ vapen varje dag. För mina patienter med icke-behandlingsbara skador är den enda lösningen prevention. Våldet är ett samhälleligt hälsopro­ blem. Men att försöka hitta lösningar på skjutvapenvåldet är en enda lång uppförsbacke för en akademisk trau­ makirurg. Av politiska anledningar finns det väldigt lite medel och utbild­ ningsmöjligheter för just skottskador. Trots dessa hinder har mitt forsk­ ningsintresse från de första dagarnas tjänstgöring på traumakirurgen i Philadelphia varit att försöka förstå de grundläggande orsakerna till allt våld relaterat till skjutvapen. Genom att använda otraditionella datakällor, bland annat information från rätts­ väsendet, har vår forskning fått fram resultat som visar att ras och socio­ ekonomisk status är viktiga faktorer för förekomst av skjutvapenvåld 2 . Rasism bakomliggande orsak I själva verket är dödsfall orsakade av skjutvapenvåld den vanligaste döds­ orsaken hos unga svarta män i Phila­ delpha 3 . För att förtydliga; vapenvåld orsakas inte av ras, utan av rasism. Institutionell rasism, som “redli­ ning”, en förordning som tillkom Traumakirurgi i North Philadelphia Jessica Beard, traumakirurg, assistant professor och engagerad föreläsare i globalkirurgi, North Philadelphia, USA, skriver om sina synpunkter på traumakirurgi i USA och globalkirurgi i låginkomstländer. Global kirurgi JESSICA BEARD Phildadelphia jbeard08@gmail.com