Svensk Kirurgi nr 4-19

213 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 4 • 2019 arbete med att avgöra vilken kom­ petensnivå de nya utbildningsmålen skulle ligga på. Vad skulle egentli­ gen framtidens kärlkirurger kunna? Slutprodukten blev ett grundligt genomarbetat dokument där SSVS beslutade om att införa en helt ny kurs för att säkra den basala utbild­ ningen i kärlkirurgisk teknik. Arbetet med den nya utbildningsboken och KUB-kurserna hade tagit mycket tid i anspråk och man valde att lämna det gamla utbildningssystemet med de sex SK-kurserna intakt. Ett problem som hade identifierats med det gamla kurssystemet var att det ofta var svårt för ST-läkarna att få kursplatser. Ett flertal kursorter hade efter de initi­ ala kursomgångarna av olika anled­ ningar förlorat intresset för verksam­ heten och kurserna hölls alldeles för sällan. Detta bidrog till ett uppdämt kursbehov med konsekvensen att en del ST-läkare inte fick ut sina spe­ cialistbevis. Jag fick gehör hos sty­ relsen att försöka införa en delvis ny kursmodell. Målet med detta var att kurser motsvarande samtliga C-del­ målen i målbeskrivningen i kärlki­ rurgi skulle ges inom en cykel på 2,5 år. Detta skulle innebära att varje ST-läkare fick två chanser inom sin ST-utbildning på fem år att genom­ föra kurserna. För att kunna göra detta behövde kursernas fysiska tid kortas något och kompletteras med distansutbildning. Interaktiva kurser med framför- hållning Detta sammanföll väl med en ambi­ tion att förändra pedagogiken från katedrala föreläsningar till ett mer interaktivt kursinnehåll bestående av fallgenomgångar, videofilmer med mera. SSVS styrelse bedömde också att det vore bra om det fanns en förutsägbarhet i kursprogram­ met. Inspirerade av bland annat Kirurgveckan som alltid genomförs samma kalendervecka beslutades att det årligen skulle ges en SK-kurs i direkt anslutning till Svenska Kärl­ mötet i maj och att vi skulle ha en ”kursvecka” v. 40 varje år. På så vis kunde ett rullande schema etableras och ge den framförhållning som ST- läkare och arbetsgivare behöver för att kunna planera en ST-utbildning. Ambitionen var också att skapa en utbildningsplattform online där dis­ tansutbildningen kunde bedrivas och att långsamt försöka utforma gemen­ samma pedagogiska inslag i kurserna. Ett problem som vi kvickt insåg var att ingen egentligen visste hur många ST-läkare det fanns i riket. Det är svårt att dimensionera en utbildningsplan om man inte vet hur stor målgruppen är! Dåvarande sty­ relseledamoten Anders Hallin, som varit parhäst både till Jan Holst och artikelförfattaren, gjorde en fin insats med att upprätta en databas över landets kärl ST-läkare genom otaliga mail och telefonsamtal. Detta var en bra början men vi behövde ett varak­ tigt system som kunde användas på sikt. Kunna mer på kortare tid Insikten om att framtiden ST-läkare skulle bli en annan sorts specialister än de tidigare växte fram över tid. De skulle ha en mer heltäckande kärlki­ rurgisk bas men samtidigt i många fall en betydligt kortare klinisk erfarenhet än tidigare. Utökningen av ämnesområdet som basspeciali­ tet skulle sannolikt också innebära någon form av fortsatt strukturerad vidareutbildning, i likhet med all­ mänkirurgernas bakjoursskola, efter avslutad ST. Mycket ideellt arbete Det var lätt att bli överväldigad av alla de uppgifter som låg framför mig, SSVS styrelse och alla dess medlem­ mar. Med bildandet av basspecialite­ ten insåg vi snart att en ökad admi­ nistrativ börda med organisation av kurser, skapande av webplattform och att bygga bakjoursutbildning skulle innebära ett stort merarbete för alla redan hårt arbetande kärlkirurger som är engagerade i SSVS. Tack och lov hade SSVS i många år genomfört mycket framgångsrika Kärlmöten som gjorde att föreningen hade en stabil ekonomi. Vår kassör Markus Palm hade koll på finanserna och sty­ relsen ansåg att utbildningen var en prioriterad fråga. Organisation Således anlitade SSVS en egen utbild­ ningskoordinator att hålla i trådarna. Vår eminenta Kjerstin Ädel-Malm­ borg fungerar för närvarande som spindeln i nätet och tillsammans har vi nu kommit en bit på väg mot fram­ tidens kärlkirurgiska utbildning: 1. En ny utbildningskommitté bilda­ des där varje medlem skapade en nationell fakultet som fick ansvar för kursgivning motsvarande res­ pektive C delmål i utbildningsbo­ ken. 2. En helt ny kursplattform byggdes i verktyget MOODLE som tillåter kursgivare att lägga upp material i god tid före kurserna och med stor pedagogisk spridning. För att få tillgång till plattformen och kunna söka kurserna så måste ST-läkarna registrera sig på hemsidan. Platt­ formen finns även som app till telefonen. Detta ger utbildnings­ koordinatorn och studierektorn en bra överblick över fördelningen av ST-läkare och var de befinner sig i sin utbildning. Antagning till kurserna sköts av utbildnings­ koordinator med hjälp av kurs Utbildning Moodle-app för SK-kurser.