Svensk Kirurgi nr 4-19

178 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 4 • 2019 178 Kolumnen – Kirurgisk färdighet Kirurgisk färdighet SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 4 • 2019 En konst Kirurgisk färdighet. Vad är kirurgisk färdighet? Kirurgi kan nog de flesta i vårt samhälle definiera, och det kan oftast uppfattas av utomstående som ett hantverksmäs­ sigt arbete. Enligt Svenska Akademins ordlista är kirurgi ”operativ läkekonst” – det är en konst. Definitionen av färdighet är lite lurigare. I samma uppslagsverk som ovan framkommer att färdighet är förmågan att utföra något i praktiken, ibland med hjälp av teoretiska kunskaper. Den viktiga kommunikationen En del av kirurgisk färdighet är kommunikation. Den operativa läkekonsten börjar innan operationen, i sam­ talet med patienten. Det finns intressanta studier som visar att patienternas livskvalitet har betydelse för utfal­ let av en behandling. Vi måste alltså se till hela patien­ ten och inte bara den kroppsdel som vi opererar. Det är viktigt att patienten och kirurgen har kommunicerat om förväntningar och resultat. Att upprätta en relation till patienten som kirurgen opererar för att kunna ha med sig patientens önskemål och synpunkter under operatio­ nen är en del av läkekonsten och kan underlätta peroperativa beslut. Kommunikation med kollegor och medarbetare före, under och efter operationen är också viktigt för utfallet av kirurgin. En kirurg leder arbetet på operation och måste ha kompetens inom såväl ledarskap som kommunikation och teamar­ bete. Detta behöver också övas på och övningar i team i simulatormiljö kan vara bra. Att säkerställa korrekta preoperativa förberedelser, rätt postoperativ vård och mobilisering är också del av den kirurgiska färdigheten. Kirurgi är läkekonst. Kontinuerlig fortbildning – eget ansvar Färdighet innebär enligt Svenska Akademins ordlista att utföra något i praktiken, ibland med hjälp av teoretiska kunskaper. Att vara påläst och förstå och tolka vetenskap, inkorporera vetenskapliga resultat och teoretiska kunska­ per, och föra samman detta med tekniskt kunnande – det är kirurgisk färdighet. De teoretiska kunskaperna måste byggas på varje dag och det görs bäst både som enskilt arbete men också i grupp och på kliniken. Kontinuerlig fortbildning är varje enskild kirurgs ansvar, och innefattar inte bara att delta på konferenser och föreläsningar utan också självstudier, nu finns tillgång till såväl youtube- klipp som webbaserade böcker för den kunskapstörstande kirurgen. Förmågan att värdera vetenskaplig litteratur är dock inget som vi har med oss från födseln och att förstå och tolka vetenskap kan vara ganska svårt. Vetenskaplig strimma Idag talas det mycket i radio och i andra medier om att ”studier/forskning visar…”. Många sådana uttalanden behöver synas i sömmarna. För att uttala sig om att stu­ dier/forskning visar något så måste metodologin värderas och sannolik­ heten att studien har möjlighet att visa det som påstås. Detta belyser vikten av att vi har en kontinuerlig vetenskaplig diskussion. Diskussio­ nen ska självklart föras i våra forsk­ ningsmiljöer och bland forsknings­ aktiva men då det är en del av den kirurgiska färdigheten måste det också diskuteras på våra morgonmöten, i lunchrummen och före våra operationer. Det måste föras vetenskapliga diskussioner på kliniken, och ju fler som har kompetens att värdera vetenskapliga studier och resultat desto bättre. Forskarutbildning är viktig för att just skapa kunskap om vad som är forsk­ Kirurgisk färdighet är ett vitt begrepp som rymmer allt från läkekonst, kommunikationsförmåga, akademisk kunskap och teknisk skicklighet till för- måga att lära ut och lite till. Om detta skriver Eva Angenete, kolorektalkirurg och professor i kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. ”Kontinuerlig fortbildning är varje enskild kirurgs ansvar.” EVA ANGENETE Göteborg eva.angenete@vgregion.se