Svensk Kirurgi nr 5-19

261 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 5 • 2019 Referat Kirurgveckan som kallas aktiv assistans och inne- bär att träna kirurgtekniska moment, finns det risk att ST-läkaren upple- ver sig ha tillgodogjort sig sin lärares kunnande utan att egentligen vara förberedd för samma situation själv. Jag tror att de flesta ST-läkare känner att tiden i operationssalen kan utnytt- jas mer effektivt och individanpassat. Detta blir extra viktigt idag eftersom antalet ingrepp per kirurg är betydligt färre jämfört med hur det var när de som idag är överläkare lärde sig hant- verket. Idag kan ST-läkarna förbereda sig genom att titta på operations- videos och träna i simulerad miljö/ våtlabb på basaltekniska färdigheter innan de kommer till operations­ salen. Omritad inlärningskarta På frågan om den nya generationen fortfarande kan bli bra kirurger svarar Souheil att vi behöver bli bättre på att integrera utbildning som en del i vår vanliga arbetsdag. Han menar att det viktigaste verktyget för att accelerera lärandet och utvecklas är frekvent, specifik och konstruktiv återkopp- ling. Jag tror precis som Fredrik Kleve- bro, kirurg på KS, att kirurg-Sverige behöver acceptera att vår nuvarande karta för kirurgi ser annorlunda ut jämfört med då våra överläkarkolle- gor var ST-läkare och därmed hitta andra vägar mot målet att utbilda kompetenta kirurger. Fredrik kom nyligen tillbaka efter ett fellowship i USA och delade med sig av sina intryck. ST-läkarna i USA bor mer eller mindre på sjukhu- set och arbetsveckan är sällan under 100 timmar. Detta är inget att sträva efter i Sverige då dagens ST-läkare och spe- cialister prioriterar en balans mellan privat- och yrkesliv. Självklart är det vik- tigt att vi i början av vår kirurgiska kar- riär ser så många patientfall som möj- ligt för att skaffa erfarenhet, men det måste finnas ett mer konstruktivt sätt. Fredrik lyfter även förslaget till en gemensam Stock- holms-ST, en fråga som i perioder diskuterats i olika forum just för att balansera kontrasterna mellan hög- specialiserade- och allmänkirurgiska patientfall för en mer likvärdig ST- utbildning i regionen. Ny ATLS-utformning Saker har börjat förändras. Ett exem- pel är den nya ATLS-kursen som Hayley har bidragit till att utveckla i linje med evidensbaserad pedagogik. Det nya konceptet innebär att allt faktabaserat lärande är förstudiema- terial och istället används de två kurs- dagarna till praktiska övningar, åter- koppling, diskussion och reflektion. Hur ska vi framåt på bästa sätt? Enligt Hayley och modern pedagogik behöver vi utveckla följande: • Struktur för att kunna lära bättre. • Specifik och frekvent återkoppling. • Individcentrerat, alla lär sig inte på samma sätt. • Integrera simulering/våtlabb på arbetstid . • Tillåtande diskussionsklimat. • Tid för reflektivt lärande. • Komma ihåg att det finns ett glapp mellan utbildningsmetod och nuvarande verklighet (metoder >30 år gamla fungerar inte i nuti- dens kliniska vardag). Hayley beskriver nutidens bild av samhället, där kunskap inte värderas på samma sätt som tidigare. Dagens unga generation känner inte att de behöver ha all kunskap i hjärnan, utan att allt går att slå upp i mobilen. Individens identitet i samhället hand- lar inte längre om att veta och göra utan att vara. Den kirurgiska identiteten Vad menar vi med kirurgisk identitet? Känslor, värderingar och attityd väger – Kolla, jag har lärt min hund vissla! – Jag kan inte höra honom. – Jag sa att jag lärt honom, inte att han har lärt sig... Hayley Allan har lett utvecklingen av evidensbaserad pedagogik för kirurger.