Svensk Kirurgi nr 6-19

315 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 6 • 2019 Referat Kirurgveckan nya patienter efter interventionen i två månader och därefter uppföljning och analys. På detta vis hoppas man få svar på om interventionen faktiskt mins- kar anastomosläckagen inom ett år efter start. Professor Morton gjorde en jämförelse med Foxtrot-studien där traditionell behandling av kolon- cancer med kirurgi följt av adjuvant cytostatika jämfördes med en grupp som erhöll cytostatika neoadjuvant följt av kirurgi och adjuvans. Just denna studie behövde tio år innan färdiga resultat kunde redovisas. Blodtransfusion, antibiotika och prehab På torsdagsförmiddagen hölls ett sam- symposium mellan perioperativ och kolorektal förening avseende de nya riktlinjerna för ERAS. Ulf Gustafsson, kirurg på Danderyds sjukhus, redo- gjorde för evidensen bakom de nya tilläggen. Han pratade bland annat om vikten av preoperativ behandling av anemi med järntransfusion för att undvika framtida blodtransfusioner. Budskapet upprepades av den senare talaren Agneta Wikman, överläkare och docent inom klinisk immunologi och transfusionsmedicin på Karolin- ska Unversitetssjukhuset som pra- tade om Patient blood management . På grund av de komplikationer som förekommer i samband med transfu- sioner uppmanar Agneta kirurger att vara mer restriktiva med blodtrans- fusioner och att ordinera en enhet i taget istället för två. Även preoperativ antibiotika diskuterades där ERAS nu rekommenderar intravenös anti- biotika inför operation. Överläkare och docent Jonas Nygren, Ersta sjuk- hus, pratade om prehabilitering och diskussionen landade i att det saknas tillräcklig evidens avseende fysisk aktivitet inför operation men flera stora studier, bland annat Physsurg-C i Göteborg, pågår och kommer till- föra mer kunskap inom området. Endometrios Torsdag eftermiddag hölls en intres- sant och lärorik session om den kolo- rektala aspekten av kirurgi vid infil- trativt växande endometrios. Peter Barton-Smith som är ansvarig för The Endometriosis Clinic i London inledde sessionen och Malin Brunes från Stockholm tog sedan vid. Sjukdo- men kan delas in i ytlig endometrios (85%) och djupt infiltrerande endo- metrios (15%). Ytlig endometrios innebär en generell utsådd av härdar i lilla bäckenets peritoneum och syns inte med undersökningsmodaliteter som ultraljud och MR. Den djupt infiltrerande endometriosen är synlig med transvaginalt ultraljud genom- fört av gynekolog med specialinrikt- ning mot ultraljud, samt på MR med specialriktad undersökning. Ungefär tio procent av kvinnor i fertil ålder drabbas av endometrios och många av dem får endast analgetika som behandling. Samtliga patienter har smärta som symtom och den inflam- mation endometriosen skapar ger också ofta IBS-besvär. I ett senare skede får många patienter hormonell behandling, då kirurgi sällan erbjuds eftersom kunskap inom området saknas. I Sverige genomförs omkring 420 hysterektomier årligen på grund av endometrios, men hur många patienter som drabbas av djupt infil- trerande endometrios är okänt. Kirurgi av endometrios kan öka chansen till en framtida graviditet, man måste dock vara försiktig vid kirurgi av chokladcystor och tänka på att operera med ett äggsparande syfte. Peter Bar- ton-Smith menar att vid endometrios är kirurgi lika effektiv som IVF för en framgångsrik graviditet. Multidisciplinära team Vid en diagnostisk laparoskopi kan endometrios ses, men om man är ovan att titta efter endometrios kan den dock vara svår att upptäcka. Vid diagnostisk laparoskopi lämnas endo- metriosen kvar och patienten erbjuds medicinsk behandling. Ytlig endo­ metrios kan dock opereras bort av van kirurg utan några större risker för uretär, tarm eller nerver. Peter Barton- Smith anger att troligen är excision av endometriosen rätt behandling, men i studier kan ha svårt att visa detta de första sex månaderna då kirurgi har en stor placeboeffekt. Djupt infil- trerande endometrios, där rektum kanske är involverad, är mer kompli- cerat och fallen kräver ett multidisci- plinärt omhändertagande. Riskerna med kirurgin är större med risk för läckage och stenos. Frågan man då får ställa är: ”Vilka risker är ok att ta vid benign kirurgi?” Konklusionen är att vid djupt infiltrativt växande endometrios krävs speciell träning och ett multi- disciplinärt stöd från urologer och kolorektalkirurger. Bra preoperativ diagnostik är avgörande och multi­ disicplinära konferenser hjälper till att formalisera samarbetet och fatta rätt beslut. Det finns en inlärnings- kurva för att anpassa sig till den mer konservativa kirurgin. Peter Barton- Smith lyfter också att robotkirurgi underlättar och minskar antalet kom- plikationer. Malin Brunes instämmer i stort, men poängterar och får med- håll i, att medicinsk behandling ändå i många komplicerade fall kan vara att föredra framför riskfylld kirurgi. Kirurgiska komplikationer På fredagen hölls en SOTA-föreläs- ning om kirurgiska komplikatio- ner som modererades av Caroline Dion Morton pratade om framtidens kirurgi.