Svensk Kirurgi nr 6-19

339 SVENSK KIRURGI • VOLYM 77 • NR 6 • 2019 Debatt uren skall leva upp till att handlägga patienten enligt vetenskap och beprö- vad erfarenhet behöver hen ett säker- ställt stöd från andra subspecialiteter – bakjoursorganisationen måste för- bättras. Tydliggör akutuppdragen En del föreslår att fler akutsjukhus läggs ner. Om kvarvarande sjukhus ska ha bakjourer i varje subspeciali- tet måste cirka tjugo sjukhus stängas, vilket är en politisk omöjlighet och troligtvis inte kostnadseffektivt. Det är inte heller i linje med befolkning- ens vilja. Att differentiera och bättre tyd- liggöra sjukhusens akutuppdrag är en teoretiskt möjlig väg. Ur patien- tens synvinkel är den vägen krånglig eftersom man ju oftast inte vet vilken diagnos man har. Bakjourskurserna är utmärkta men löser inte problemet. Den nya specialiteten Akut kirurgi kommer inte att finnas överallt, deras volymträning kan ifrågasättas och vissa reoperationer måste respektive subspecialitet sköta. Obligatoriska telefonlinjer Samverkan på jourtid mellan olika sjukhus och subspecialiteter är nog framtidslösningen. Idag rings olika subspecialister in vid komplikationer men detta garanterar inte en jämlik och säker vård. Ska exempelvis en struma reopereras hoppas bakjouren säkert på att operatören är hemma. Vad gäller akuta kolorektala till- stånd citerar jag Folke Hammarqvist och Torbjörn Holm 6 . De menar att ”samarbete är av avgörande bety- delse för att få samsyn” och tillägger att ”kommunikation är viktig och att använda telefon är bra för att lägga upp behandlingen”. Det kommer också till slutsatsen att ”upplägget för bakjourer måste ses över.” Är det dags för obligatoriska tele- fonjourlinjer för alla kirurgkliniker? I storstäderna är det inga bekymmer att samverka med telefonbakjour i varje subspecialitet. Ute i landet måste tre– fyra sjukhus hjälpas åt. Olika scenarier Vad hade hänt med Nisse i det före- slagna systemet? Om bakjouren inte känt sig bekväm med att operera en akut kolecystit med peritonitretning hade han ringt till sin telefonbakjour inom övre gastrokirurgi och fått ett råd. Rådet kunde ha varit expektans, att skicka patienten till annat sjuk- hus för operation eller att kompetent kirurg kom till aktuellt sjukhus och opererade. Vad hände då med Nisse i befint- ligt system? Han kördes till ett mindre sjukhus inåt landet och opererades laparoskopiskt sent på eftermiddagen av en före detta allmänkirurg, numera kolorektalkirurg. Nisse återvände dagen därpå till midsommarfirandet.  Referenser 1. van der Linden, W. and Sunzel H. Early versus delayed operation for acute chole- cystites. A controlled clinical trial. Am J Surg. 1970:120:7 2. van der Linden, W, Edlund, G. Early versus delayed cholecystectomy: The effect of a change in management. Br J Surg. 1981:68:753-758 3. Socialstyrelsen. God vård 2006. Om ledningssystem för kvalitet och patient­ säkerhet i hälso- och sjukvård. 4. Andren-Sandberg, Åke. Svensk kirurgi, volym 76/ nr 4/ 232-235/2018 5. Andren-Sandberg, Åke. Svensk kirurgi, volym 76/nr 3/89-91/2018 6. Hammarqvist, F. Holm, T. Svensk kirurgi, volym 75/nr 6/2017