Svensk Kirurgi nr 1-20

32 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 1 • 2020 Diastasuppror Kvarstående rektusdiastas efter gra- viditet har på kort tid gått från ett i medicinsk mening närmast okänt tillstånd till att uppmärksammas som ett allvarligt problem i media. Bristen på nationella riktlinjer påtalas och ett diastasuppror har proklamerats. Det stämmer till eftertanke på flera sätt. Hur har professionen kunnat vara helt blind för skador på bukväggen orsakade av graviditet? Finns inslag av ett tidens tecken med medikalisering av normala kroppsliga förändringar? Kunskap saknas Oavsett höjs nu krav på att något ska göras, och att det ska göras snart. Det uppkommer dock bekymmer när det saknas både grundläggande kunskap om tillståndet samt en entydig defi- nition av rektusdiastas. Det saknas vidare kunskap om diagnostik, pre- valens, naturalförlopp och inte minst vilka symtom det kan tänkas ge upphov till. Diastas anges kvarstå hos var tredje kvinna ett år efter förloss- ning, men var går gränsen för att det ska bedömas som ett patologiskt till- stånd? Går det att träna upp sin bål- stabilitet till fullgod nivå som den var före graviditeten? Och hur är det med indikationen för kirurgi? Ny uppdaterad rapport HTA-enheten Camtö granskar vår- dens metoder på uppdrag av sjukvår- den i Uppsala-Örebroregionen och har nu i samarbete med Metodrådet i sydöstra sjukvårdsregionen sökt efter studier kring kirurgisk behandling av rektusdiastas efter graviditet 1 . Det är en uppdatering av Metodrådets tidi- gare rapport inom området 2 . Enligt gängse metodik gjordes en nogsam litteratursökning av informa- tionsspecialist i PubMed, Embase, Cochrane Library och CINAHL. Av totalt 228 träffar lästes 27 artiklar i fulltext men efter avslutad relevans- granskning återstod endast en studie 3 . Det är en randomiserad studie som syftade till att utvärdera två opera- tionsmetoder; nät versus sutur. En tredje grupp patienter randomisera- des till ett tremånaders träningspro- gram. De som inte var nöjda efter detta gavs möjlighet till kirurgi. Det primära utfallsmåttet i studien var recidiv av abdominell rektusdiastas >2 cm ett år efter operation. Sam- mantaget är det inte möjligt att uti- från studien dra några säkra slutsatser vad gäller effekten av operation visavi träning. Framtida studier Därmed är det viktigt att framtida studier utförs på ett sådant sätt att nyttan av kirurgi vid kvarstående rek- tusdiastas efter graviditet på ett trans- parent sätt kan jämföras med andra interventioner, i första hand fysisk träning och spontanläkning. Obser- vationsstudier innebär risk för con- Evidensläget för kirurgi vid abdominell rektusdiastas efter graviditet Alla som varit gravida drabbas av rektusdiastas i större eller mindre utsträckning. Antalet kvinnor som genomgår kirurgisk behandling har ökat, men kunskapsläget är för närvarande svagt. Nya natio- nella riktlinjer kommer inom kort. Louise Olsson, docent i kirurgi, överläkare och enhetschef på HTA- enheten Camtö i Örebro, uppdaterar oss här. LOUISE OLSSON Örebro louise.olsson@regionorebrolan.se HTA-rapport