Svensk Kirurgi 2-20

65 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 2 • 2020 Vilka konsekvenser kan coronapandemin få för de svenska kirurgpatienterna? Det finns många aspekter. Det kommer att bli väntetid avseende kirurgi för benigna åkommor. Personer som är under utredning för eventuellt malign sjukom riskerar att få sina utredningar uppskjutna. Vi vet inte hur mycket vi kommer att tvingas förlänga för- loppet på utredningar. Det kan bli så att utredningar förlängs så att det påverkar resultatet avsevärt. En väldigt viktig sak vi inte får glömma bort är att vi kommer att ha ett flöde av vanliga akutpatienter precis som tidigare. I Italien har utfallet för de vanliga diagnoserna, tarmvred, appendicit och kolecystit tex, blivit sämre då den här gruppen för- bises. De behöver vård och operation och de behöver få bli friska de också -med ganska korta vårdförlopp. Det kommer att krävas stora resurser framöver för att hantera de vårdköer som nu byggs upp. Beroende på hur lång tid den här krisen varar blir följderna olika allvarliga. Tar det upp emot 6 månader kommer konsekvenserna för våra köer att bli enorma. Vad kan vi lära oss av det här inför nästa epidemi? Platsläget i sjukvården i Sverige är helt otillräcklig. Beläggningsgraden har varit över 100% den senaste tiden, vilket är orimligt. Operationssalarna har använts maximalt och vi har kört i 110-tempo hela tiden. Vi har organiserat om vår vård och använt managementkon- sulter för att få saker bättre . Och så märker man att det här blev inte bra. Det är självklart att sjukvården måste byggas om så att det finns lite luft i systemet. Då kan vi klara av eventuella toppar med ökad belastning mycket bättre. Hade vi haft ett större antal vård- och IVA-platser hade det varit mycket lättare att hantera den här epi- demin. Det är centralt att man efter det här sätter sig ner och går igenom vad som gick fel -och vad som var bra. Då får vi försöka se till att det blir som det var förr; att det finns lite luft i systemet och att vi har ett lager av saker både på sjukhus- och regionnivå. Sen måste man lyssna på professionen. Vi som är på golvet vet hur saker fungerar. Och få in professionen i beslutsfattande positioner? Ja, verkligen. Värsta scenariot? Det värsta scenariot är att toppen av vågen blir mycket högre än vad vi har kapacitet för så att vi på intensiv- vårdsavdelningen eller den vanliga vårdavdelningen har större behov än möjligheter och måste välja mellan patient A eller B. Jag vill att sjukvården ska räcka för alla patienter. Ibland måste vi välja bort behandling för patienter när vi märker att det är utsiktslöst att göra saker. Men det är skillnad att behöva välja mellan en 40- 60- och 80-åring för att det bara finns plats för en av dem. Det är det värsta och det kommer att skapa en etisk stress. Socialstyrelsen skulle i slutet av förra veckan komma ut med guidelines, men det har de ännu inte gjort. Jag tycker att Socialstyrelsen måste ge tydliga rikt- linjer för hur vi ska välja, vilken patient som ska få gå först. De svåra besluten tas på golvet. I varje enskilt fall och av varje enskild vårdgivare. Bästa scenariot? Det är att vågen inte blir så spetsig utan att kapaciteten inom sjukvården orkar med.  Aktuellt ”De svåra besluten tas på golvet." Vi hälsar följande nya medlemmar varmt välkomna: Christiane Albrecht, Aram Azizi, Fredrik Backlund, Cecilia Caldeman, Sebastian Djerf, Lars Granqvist, Kristina Helmrot, Niklas Himmelsbach, Sofia Palmarsson, Jenny Pousette, Sofia Warfvinge och Emma Åkerberg. Nya medlemmar i Svensk Kirurgisk Förening Intensivvårdsplatser med respirator i Sverige 1993 2018 Civilt 1 300 534 Militärt 900 40 Buffert 2 100 0 Totalt 4 300 574 Antalet intensivvårdsplatser med respirator har minskat kraftigt sedan början av 90-talet. Ref: Socialstyrelsen.