Svensk Kirurgi 2-20

58 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 2 • 2020 58 Kolumnen – Kirurgens arbetsmiljö J ag tänker mig att en kirurgs arbetsmiljö består av fyra delar: 1) patienten kirurgen har hand om, 2) kunskapen kirurgen besitter om patientens problemställning, 3) organisationen, ledarskapet och lokalerna som kirurgen kan tillgå för att ge patienten vård och 4) kollegorna som kirurgen samarbetar med kring patienten. De problem jag ser med kirurgens arbetsmiljö rör sig inom dessa fyra delar. Själv befinner jag mig i början av min kirurgiska gärning efter tolv års läkarutbildning, AT och ST med nu snart två år som specialistläkare. Parallellt med min läkar- och kirurgut- bildning har jag haft timanställningar som undersköter- ska, patienttransportör, vårdbiträde, vak, receptionist, läkarsekreterare, trädgårdsskötare, köksbiträde, substrat- tillverkare och delegerad sjuksköterska inom sjukvården i Sverige, Norge, Finland och Island. Jobben har varit på allt från Norges minsta sjukhus med en IVA-plats till universitetssjukhus, läns- och länsdelssjukhus, på vårdcentraler och distriktsläkar- stationer, vid ett välfungerande men mycket litet akutkirurgiskt sjukhus på tre–fyra timmars sjuk- flygsavstånd från Reykjavik och därutöver har jag varit på utbyten som läkarstudent i Malawi, Indien och Los Angeles. Jag har därigenom fått en ganska brokig bild av sjukvårdens förutsättningar och utmaningar – och leende insett hur alla vindlande “sjukvårdsvägar” leder till samma slutmål – friskare människor. Jag har som läkare och kirurg värl- dens absolut bästa jobb bestående av meningsfullhet och lösningar, kryddat med motgångar och mörker, garnerat med tacksamhet och glädje, doftande av utmaningar och förkovran – min genomgående känsla för jobbet är “det här går att lösa!”. Det som skaver är egentligen bara ramen för utförandet – när, var och hur ska vi kunna ta hand om just den här patienten? Vi har ju så ont om sjuksköterskor och andra resurser – men samtidigt så gott om kunskap om vad vi kan erbjuda våra patienter – hur får vi ekvationen att gå ihop? Patienten – patientosäker sjuksköterskebrist “Patienten i centrum” hör vi ofta, vilket är så uppenbart och självklart att det säkert tål att upprepas – för hur ofta är det inte som något annat hamnar i centrum? Budge- ten är periodvis i centrum. Bemanningsproblemen på sjukhusen är så skriande att de verkar utgöra universums mittpunkt. Den skriande bristen på sjuksköterskor leder till att patientvården sviktar och det innebär brist på vårdplatser, operationssalar eller mottagnings- tider, det vill säga långa vårdköer. Kalla det vad ni vill, faktum kvar- står att vi i landet har tillräckligt många examinerade sjuksköterskor, men inte tillräckligt många som vill syssla med sjukvård. Kanske får vi i framtiden en kirurgbrist, precis som övriga Europa. Men vi kan inte, som Storbritannien, ange att drygt hälften av kirurgerna byter bana. Vi kan inte ange något alls om Hur kan världens bästa jobb få världens bästa förutsättningar? Hildur Thorarinsdottir, kirurg på Akutteamet i Lund och Laparoskopi- och bukväggsteamet i Malmö/ Landskrona, internationell sekreterare i KIRUB, skriver här om den komplexa sjukvårdssituationen i Sverige och kirurgens arbetsmiljö. Vad kan vi göra för att få en bättre arbetsmiljö? IRURGI • VOLYM 78 • ”En av tre unga kollegor överväger att lämna yrket" HILDUR THORARINSDOTTIR Malmö hildur.thorarinsdottir@skane.se