Svensk Kirurgi nr 4-20

172 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 4 • 2020 behöver dig. Läraren tvingas stanna kvar för att doku- mentera och tar tid från både elever och egen familj. Om din patient tar upp ett andra symptom vid återbesöket, säger rutinen att hon eller han hänvisas till receptio- nen för att boka en ny tid. På kliniken uppmuntras du kanske att genomföra en viss undersökning, trots att du vet att den inte behövs annat än för att den ger en extra inkomst till din arbetsgivare. Patientens hälsa eller budget i balans? En konflikt med dina värderingar blir som ett inre skavsår och detta utgör en etisk stress som är hälsofarlig. I yrken där man möter behövande och utsatta medmänniskor öga mot öga, är denna stress ofta ett starkt bidrag till utvecklingen av stressutlöst sjukdom som till exempel utmattningssyndrom. Etisk stress i sjukvården I pandemin finns många vittnesmål om hur arbets- situationen försätter människor i etisk stress eller sam- vetsstress. Du tvingas ge upp behandlingen och ser en ensam medmänniska ligga på sin dödsbädd utan att anhöriga tillåts närvara. Du följer en nedsövd patient i respirator i tre veckor och har daglig kontakt per telefon med patientens dotter. Vad ska du säga i telefon? Hålla hoppet uppe? Förbereda för det värsta? Denna dotter blir som en anhörig, som följer med i tankarna när du ska somna. Du ska väcka en patient efter två veckor i respirator. Ingen anhörig får vara med. Runt patienten personal i skyddskläder och i början är patienten förstås förvirrad. Vet inte var han är eller varför han är där han är. En anhörig vid sängen hade gjord det hela så mycket lättare och värdigare. Remisser på smärtpatienter blir liggande när mottagningen är stängd. Du vet att de som har ont inte får hjälp. En patient som är jämngammal dör och du blir rädd för ditt eget liv. På äldreboendet får du inte krama om eller ens hålla den boende i handen när hon eller han lider. En onaturlig gräns har uppstått mellan dig och den som behöver dig. Ditt samvete påfrestas och därmed också din hälsa. Tre stora svenska sjukskrivningsepidemier Sedan 80-talet har Sverige drabbats av tre större ”sjuk- skrivningsepidemier”. Den första kom på 80-talet med diagnoser främst från rörelseapparaten, som till exempel lumbago och fibromyalgi. Orsaken till denna sjukskriv- ningsvåg är mycket bristfälligt undersökt. I tiden sam- manfaller den med en enormt omfattande omläggning av Sveriges ekonomiska struktur. Om här finns mer än ett temporalt samband vet vi inte. Nästa kom runt millennieskiftet och här blev psykiatriska diagnoser allt vanligare, depressions- och ångesttillstånd, inte minst ”utmattningsdepression” eller utbrändhet. De båda sista diagnoserna används inte längre då Utmattnings- syndromet nu är definierat och bekräftat. Orsaken till denna andra uppgång av sjuktalen visade sig vara direkt relaterad till nedskärningarna i offentlig sektor under 1990-talet . I landsting efter landsting följde en ökning av sjuktalen fyra–fem år efter att nedskärning- arna gjordes. Ökningen var dessutom direkt korrelerad till hur omfattande nedskärningarna varit. Ju större per- sonalminskning desto högre sjuktal 3 . Kolumnen – Kirurgens arbetsmiljö Den nu pågående ”sjukskrivningsepidemin” är föremål för forskning på flera håll i landet. Konklusiva analyser finns ännu inte, men två faktorer kommer igen, näm- ligen brist på kontroll över sin arbetssituation och en etisk stress. Du tvingas i alltför hög grad kompromissa med dina egna värderingar och ideal för att klara av, hinna med och dessutom genomföra en del arbetsupp- gifter som har alltför liten bäring på dina patienters hälsa. Under 2010-talet infördes New Public Manage- ment på bred front i sjukvården samt även i skola och omsorg. Alla blev producenter med resultatansvar, men det är oklart vad själva produkten är…. Och några år senare började sjuktalen stiga. Återstår att se om samban- det endast är temporalt. Bättre styrning behövs nu för att minska risken för en förvärring av stressepidemin För att minska risken för en förvärrad stressepidemi i pandemins kölvatten behöver såväl styrning från poli- tiker och ”beställare” och verksamheternas ledning ta hänsyn till dessa faktorer. Beställare behöver lämna över allt mer till professionens omdöme och ansvar. Politiker på alla nivåer behöver skapa resurser för att personal kan få nödvändig återhämtning. Verksamhetens ledning behöver respektera professionens expertis, lyhört utforma mål i samverkan med sina medarbetare. Uppmuntra till kollegiala samtalsgrupper, som är en vetenskapligt bekräftad metod som förebygger skador på grund av stress 4 . Chefen måste göra allt för att minska osäkerhet hos sin personal, genom att exempelvis låta smittesta ofta och mycket. Chefen måste lyssna till sina medarbetares problem och oro, alla behövs och måste få veta att det är så. Dessutom måste resurser tillskapas för att vi ska kunna ta oss an den enorma vårdskuld som byggts upp i pandemins kölvatten. Fyra centrala faktorer för psykisk hälsa Avslutningsvis fyra centrala existentiella faktorer som professor emeritus Wolfgang Rutz formulerat. Han har bland annat ansvarat för frågor om psykisk hälsa globalt på WHO och kom fram till att en människas (arbets-)liv behöver innehålla: 1. meningsfullhet, 2. autonomi, 3. social betydelse och 4. värdighet. Uppfylls dessa existentiella behov är oddsen för fortsatt hälsa goda.  Referenser 1. Leiter MP, Maslach C. Six areas of worklife: a model of the organizational context of burnout. J Health Hum Serv Adm. 1999;21(4):472-89. 2. Wilczek A, Besér A, Brändström L. Psykiatrisk oppenvard enligt Erstamodellen for sjukvardspersonal med utmattningssyndrom. https://www.erstadiakoni.se/Documents/Ersta%20sjukhus/Psykia- tri/Erstamodellen%20201702.pdf. 2017. 3. Bryngelson A, Mittendorfer-Rutz E, Fritzell J, Asberg M, Nygren A. Reduction in personnel and long-term sickness absence for psychiatric disorders among employees in Swedish county coun- cils: an ecological population-based study. J Occup Environ Med. 2011;53(6):658-62 4. Peterson U., Bergström, G., Samuelsson, M., Åsberg, M., Nygren, Å. (2008). Reflecting peer-support groups in the prevention of stress and burnout: randomized controlled trial. J Adv Nurs. 63. 506-516. SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 4 • 2020