Svensk Kirurgi nr 4-20

186 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 4 • 2020 Exempel efter exempel visar hur stat- liga styrmedel aldrig förstärker vård efter behov mellan sjukdomsgrupper: kömiljarden, kvinnors hälsa, kroni- kersatsningen, psykisk ohälsa och inte minst de standardiserade vård- förloppen som med monumentala undanträngningseffekter försämrat vården av många allvarliga benigna diagnoser. Personal och vårdplatsbrist Redan långt före coronakrisen hade vi en flykt av operations- och nar- kossjuksköterskor från den offent- liga sjukvården och på många sjukhus en kronisk brist på beman- nade operationssalar. Dålig lön och arbetsvillkor, svårigheter att påverka sin arbetssituation och att inte bli lyssnad på är avgörande faktorer för att sjuksköterskor lämnar yrket. Därtill tillkommer brist på vårdplat- ser för elektiv kirurgi. I Sverige har vi 13 fristående specialiteter som sysslar med kirurgisk behandling av sjukdomar. Dessa verksamheter har under många år tvingats tävla med varandra om en begränsad resursför- delning. Återprofessionaliseringen När pandemin slog till i mars i år hände flera saker samtidigt. Bris- ten på operationssalar förvärrades momentant då delar av operations- personalen förflyttades till covidvår- den. Samtidigt tog sjukhusledningar på många håll ett steg tillbaka och tillät läkarprofessionen att ta kom- mandot i en krissituation. Under ett yttre hot såg vi plötsligt prov på enad profession, bra samarbete och snabba beslutsvägar där man fokuserade på viktig kärnverksamhet. Pragmatismen fick råda och många akuta problem kunde lösas. Inte bara kunde mirakulöst ett stort antal intensiv- och intermediärvårds- platser mobiliseras, utan vi kunde gemensamt över specialitetsgränser komma överens om vilken övrig vård som skulle stå tillbaka och vad som måste prioriteras – en fungerande horisontell prioritering! Det kändes fantastiskt hur vi nu under en kris kunde kommunicera och hjälpa var- andra mellan verksamheter. Principerna vid standardiserade vårdförlopp kunde annulleras och vi författade tillfälliga riktlinjer där vi prioriterade medicinskt och inte politiskt. Det hjälpte naturligtvis till att inflöde från bland annat mam- mografi- och PSA-screening mins- kade, men en imponerande bibehål- len volym cancerkirurgi visade ändå på förmågan att prioritera i sidled. Så fort en strykning av elektiv cancerki- rurgi hotade kunde vi under pande- min oftast lösa det på områdesnivå genom kommunikation och allmän hjälpsamhet. Vi har naturligtvis fortfarande lång väg att gå, men vad politik och ledningar inte lyckats med på 24 år började ändå plötsligt fungera på en vecka. Jag önskar att vi tar med oss några av dessa erfarenheter in i 2020- talet när så småningom en normalise- ring kommer.  Covid-19 Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten Alla svenska soldater och sjömän har rätt till god vård oavsett var de befinner sig. Därför behövs du och dina erfarenheter för vårt arbete, både nationellt och internationellt. Arbetet som läkare i Försvarsmakten skiljer sig på många sätt från din ordinarie kliniska vardag. Som kirurg arbetar du brett med fokus på trauma tillsammans med andra kvalificerade och motiverade kollegor. Du utvecklas både professionellt men också som människa samtidigt som du gör en viktig insats. När vi har behov av kirurger, annonserar vi ut tjänsterna på forsvarsmakten.se/ ledigajobb. Vi söker då dig som är eller snart blir specialist i kirurgi. Du måste vara svensk medborgare, frisk med god fysik och beredd att arbeta nationellt och/eller internationellt. Läs mer på forsvarsmakten.se/medicinalrekrytering. Frågor? Du når oss på 072-181 15 28 eller maila till medicinalrekrytering@mil.se ”JAG HAR LÄRT MIG MYCKET SOM HADE VARIT SVÅRT ATT TILLSKANSKA SIG PÅ ANNAT SÄTT. DÄRFÖR REKOMMENDERAR JAG VERKLIGEN DEN SOM VILL UTVECKLAS ATT JOBBA I FÖRSVARSMAKTEN.” JAN-OLOF SVÄRD, KIRURG TJÄNSTGJORT I AFGHANISTAN OCH MALI