Svensk Kirurgi nr 4-20

212 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 4 • 2020 Debatt C oronapandemin fortsätter att hålla den svenska sjukvården i ett fast grepp. Personal har med kort varsel flyttats från sina ordi- narie verksamheter och snabbutbil- dats i exempelvis intensiv- och akut- sjukvård för att hjälpas åt och på bästa sätt försöka hantera det gigantiska patientflöde som på kort tid slagit till med full kraft mot det svenska sjukvårdssystemet. Erfarna kirurger har helt plötsligt fått gå från prass- lande engångskläder och skalpeller i operationssalen till visir, skyddsmask och respiratorer på intensivvårdsav- delningen. Omställningen, som vi alla på något sätt fått vara en del av, har varit både imponerande och på många sätt nödvändig. Inom de kirurgiska spe- cialiteterna är effekterna av omställ- ningen svindlande; bara mellan vecka 11–24 i år ställdes 70000 operatio- ner in, enligt Svenskt perioperativt register (SPOR). Allt för länge har vi pratat om de akuta effekterna av covid-19. Det är hög tid att lyfta blicken och se framåt. De långsiktiga konsekvenserna av pandemin riske- rar att drabba vår nationella kompe- tensförsörjning, då många ST-läkares utbildning under pandemin helt eller delvis har satts på paus. Och det på obestämd framtid. Kirurgisk kompetens förutsätter tid på sal Kirurgi är ett hantverk som tar många år att bemästra. För att en ST-läkare ska bli en skicklig kirurg krävs många timmar på sal. I början behöver ST-läkaren operera med frekvent handledning och stöd för att så småningom agera mer själv- ständigt. Den gesäll-mäster-relation som råder mellan ST-läkaren och den erfarna specialistläkaren är oer- hört viktig och kan aldrig ersättas med teoretiska kurser eller böcker. Det vittnar inte minst de opererande specialiteternas ST-läkarföreningars gemensamma projekt ”Ge kniven vidare” om. Tyvärr har Sveriges Yngre Läka- res Förening (SYLF) fått signaler från flera håll i landet om att den kirurgiska träningen och utbild- ningen för våra medlemmar helt har ställts in under pandemin. ST- läkare i slutet av sin utbildning, som i vanliga fall opererar helt självständigt, har fått höra att de inte ska operera över huvud taget. De argument som framförts har varit brist på skyddsut- rustning och att specialistläkare ope- rerar snabbare än ST-läkare. Att låta ST-läkare få stå åt sidan när opera- tioner väl genomförs är att skjuta sig själv i foten. ST-läkarna behöver fort- sätta utvecklas och bidra i operations- salen, även när ett världsomfattande virus härjar. Brist på specialistläkare i Sverige Idag rapporterar 19 av Sveriges 21 regioner brist på specialistläkare. Lägg därtill att 31 procent av de svenska specialistläkarna är 60 år eller äldre. Det börjar bli bråttom om de unga läkarna ska hinna läras upp av de seniora kollegorna. Vid pan- demins början stod cirka 113 000 patienter i kö till operation och behandling. Enligt Läkarförbun- dets beräkningar kommer nästan 200 000 operationer i Sverige att ställas in fram till årsskiftet, om Madeleine Liljegren, ordförande i SYLF och Souheil Reda, ordförande i KIRUB uttrycker i nedanstående inlägg en stor oro för vad dagens paus i fråga om kirurgisk utbildning på många platser i landet skall få för konse- kvenser på kort och lång sikt. Kirurgisk utbildning i Sverige satt på paus – upprop från SYLF och KIRUB MADELEINE LILJEGREN Stockholm madeleine.liljegren@sylf.se SOUHEIL REDA Örebro ordforande@kirub.se