Svensk Kirurgi nr 4-20

213 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 4 • 2020 Debatt denna utveckling fortsätter. Kost- naderna uppskattas landa på nästan tre miljarder. Bara i april halverades antalet genomförda allmänkirurgiska ope- rationer (-46 %) jämfört med april föregående år, enligt Socialstyrelsen. Läkarförbundet har, med hjälp av offentlig statistik, tagit fram siffror som visar att ett av de ingrepp som ställts in mest frekvent under våren är öppen operation av ljumskbråck, som minskat med hela 85 procent. Förutom att inställda eller upp- skjutna operationer givetvis leder till ökad risk för lidande och död för den enskilda patienten drabbar det också Sveriges ST-läkare i kirurgi. De mer basala operationerna, som till exem- pel ljumskbråck eller kolecystekto- mier, är helt essentiella för ST-läkar- nas utbildning och professionella utveckling till fullfjädrade kirurger. Att låta specialistläkarna vara de enda som opererar patienter är inte heller hållbart ur ett arbetsmiljöper- spektiv. Specialistläkare har samma rätt till vila och återhämtning i anslutning till avslutat arbetspass som ST-läkare. De ofantliga operationsköer som byggts upp visar att vi behöver bli fler som hjälps åt i operationssalen under hösten. Det är inte rimligt att tro att vi ska klara detta utan ST-läkarna. Nationell styrning av sjukvården behövs Vi kan också konstatera att resursåt- gången för att administrera 21 olika vårdsystem är svår att försvara i denna kontext. Det är uppenbart att det behövs en ökad nationell styrning av vården och statligt ansvar för bered- skapen. Det är därför mycket gläd- jande att regeringen fattat beslut om att tillsätta en nationell delegation med uppdrag att korta vårdköerna i Sverige. Det hade behövts långt före pandemin och kommer inte en dag för tidigt. I detta arbete hoppas vi att den otroliga resurs som ST-läkare är i svensk hälso- och sjukvård inte glöms bort. När verksamheterna runt om i landet blickar framåt och börjar pla- nera för hur de långa köerna till ope- ration skall avverkas bör operations- enheter som drivs utanför regionernas regi bli en del i arbetet. Även här bör ST-läkare bidra och på så sätt ta igen det tapp i kompetensutveckling som corona-pausen inneburit. ST-läkarnas kirurgiska träning och utbildning får inte sättas på paus på obestämd framtid. Det vore ett stort svek mot alla de hundratusentals patienter som väntar på sin efterläng- tade och nödvändiga operation.  S vensk Kirurgisk Förening delar SYLF:s och KIRUB:s oro för hur ST-läkarnas kirurgiska utbildning under covid-19 påverkas. För att utbildas till kirurg behövs regelbunden kirurgisk träning, initialt under strikt handledning, men i slutet av ST mer självständigt. Det finns ingen anledning att ST-läkare inte ska kunna medverka vid de operationer som kommer att ske under hösten. Bristen på opera- tionskläder i Sverige är inte av den digniteten att det inte räcker till att tillåta att ST-läkare medverkar på operation. Däremot måste priorite- ringen av kirurgiska ingrepp främst gagna patienterna så att imperativ kirurgi prioriteras. Det är inte säkert att ljumskbråck och gallor är de ope- rationer som behöver göras i första hand när vårdköerna ska minskas. Det finns dock inget som hindrar att ST-läkare kan utbildas genom att utföra delmoment av större kirurgi. Varje klinik med ST-läkare har ett ansvar för att se till att dessa får en adekvat utbildning även under den aktuella situationen med enorma vårdköer. En ST-läkare bör kunna medverka vid varje opera- tion som görs och under handled- ning få göra delar av ingreppet. Vi skall fortsätta ”Ge kniven vidare”. Utbildning av våra ST-läkare i kirurgi är en investering vi gör för framtida säker vård. För Svensk Kirurgisk Förening Svar från Svensk Kirurgisk Förening GABRIELLA JANSSON PALMER Utbildningssekreterare gabriella.jansson-palmer@svenskkirurgi.se CATHARINA IHRE LUNDGREN Ordförande catharina.ihre-lundgren@svenskkirurgi.se ST-läkare i kirurgi göre sig icke besvär!