Svensk Kirurgi nr 5-20

233 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 5 • 2020 Covid-19 allvarlig komplikation inträffade efter 1,4 procent av operationerna (n=7), jämfört med 2,2 procent (n=29) under samma tidsperiod 2019. Inga säkra skillnader kunde ses vad gäller mer specifika komplikationer, däri- bland lungkomplikation (0,2% mot 0,4%) och kardiovaskulära kompli- kationer (0,0% mot 0,1%). Inget tidigt dödsfall (inom 90 dagar) inträf- fade under perioden. Justerat för operationsmetod, ålder, kön, BMI och samsjuklighet sågs en minskad risk för någon form av komplikation (OR 0,42, 95%CI 0,23-0,79, p=0,007), men ingen skillnad i risk för allvarlig komplika- tion (OR 0,71, 95%CI 0,31-1,64, p=0,418). Mottagningsverksamhet Under slutet av mars rapporterade 90 procent av enheterna att mottag- ningsbesöken helt eller delvis ställts in (helt vid 39% av alla enheter). Av de faktorer man beskrev bidragande angavs inställd mottagningsverksam- het av smittspridningsskäl (63%), att patienter avbokar/inte vill komma (43%), omplacering av personal till annan verksamhet (30%), sjukskri- ven personal (7%). Telefonuppföljning angavs vara oförändrad eller ökad hos 81 pro- cent, medan 16 procent rapporterade att även dessa uppföljningar kraftigt minskat eller helt upphört. I dessa fall orsakades detta i princip helt till följd av omplacering av personal, i två fall har även sjukskriven personal bidragit. Under inledningen av maj rap- porterade 73 procent av enheterna att mottagningsbesöken helt eller delvis ställts in (helt vid 33% av alla enhe- ter). Vanligaste bidragande faktor var fortfarande inställd mottagnings- verksamhet av smittspridningsskäl (70%), följt av omplacering av perso- nal till annan verksamhet (41%) och att patienter avbokar/inte vill komma (37%). Under denna tidsperiod angavs telefonuppföljning vara oförändrad eller ökad hos 80 procent, medan 13 procent rapporterade att även dessa uppföljningar kraftigt minskat eller helt upphört. I samtliga dessa fall angavs omplacering av personal som orsak till en minskad telefonuppfölj- ning. Av de 24 enheter som rapporterar att man normalt sett håller storgrupps­ mottagning /informationsmöten genomförde 12,5 procent sådan mot- tagning under slutet av mars och 14 procent under inledningen av maj. Slutord Under perioden mars till maj 2020 har majoriteten av de centra som bedriver obesitaskirurgi i Sverige haft en kraftigt minskad verksam- het både vad gäller operationer och mottagningsbesök. Den kirurgi som bedrivits har dock kunnat genom- föras på ett säkert sätt med låg risk för komplikation. En sannolik förklaring till de låga komplikationssiffror som rapporterats (framför allt för mindre allvarliga komplikationer) är att det under denna period sannolikt skett en selektion till förmån för patienter med vad man uppfattar som låg komp­ likationsrisk. Det är också rimligt att anta att undervisning och utbildning inom obesitaskirurgi fått stå tillbaka under denna period. För goda långsiktiga resultat både vad gäller viktutveckling, effekt på metabol samsjuklighet och långtids- komplikationer är god uppföljning mycket viktigt. Under en period med befarad infektionsrisk har många enheter helt eller delvis ställt in sina mottagningsbesök till förmån för telefonuppföljning. Även om fysiska mottagningsbesök generellt är att rekommendera har de ökade riskerna för smittspridning gjort att man fått utveckla nya vägar för uppföljning så som videosamtal eller annan uppfölj- ning utnyttjandes modern teknik. Kanske kan dessa erfarenheter bibe- hållas i enskilda fall även senare för att motivera enskilda patienter till att kunna delta i postoperativ uppfölj- ning. Sammanfattningsvis kan sägas att de svenska erfarenheterna av obesita- skirurgi under den inledande perio- den av covid-19-pandemin talar för att obesitaskirurgi har bedrivits på ett säkert sätt, men i mycket reducerad omfattning.  Illustration av gastric bypass-operation.