Svensk Kirurgi nr 5-20

239 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 5 • 2020 en fungerande stat normalt erbjuder. I Centralafrikanska republiken är vi den största vårdgivaren i landet. Det kirurgiska sjukhus som jag jobbade på för ett år sedan, är ett av de största i landet. Där fanns två operationssalar och två kirurger. Den vård som ges är förstås ofta långt från den vården som man tänker sig i Sverige, men man kommer väldigt långt och kan göra stor nytta om man behandlar de vanliga sjukdomarna och tillstånden rätt och om man är noga med renlighet och med god omvård- nad av sina patienter. Som kirurg får man arbeta väldigt brett. Ortopediska skador är vanliga, brännskador likaså. Kejsarsnitt bör man behärska, även om det på vissa ställen finns särskilda mödravårdspro- jekt. Det är i allmänhet en stor arbets- börda, men ofta ett väldigt tillfred- ställande arbete då man ibland räddar liv och ofta hjälper svårt skadade eller svårt sjuka patienter till ett bättre liv. Man kan känna en viss frustration ibland då vissa tillstånd är svåra att behandla, som i Sverige skulle haft goda utsikter om hjälp. Den operationspersonal man arbetar med är ofta erfaren och skick- lig på att assistera, då man ofta är just en operatör och en assistent. Antibiotikaresistens är utbrett och vid trauman, som krosskador, bränn- skador och skottskador är multiresi- stenta bakterier ett stort problem. Svåra sekundära effekter av pandemin globalt Som allt annat i världen i år så har Läkare utan gränser och vårt arbete påverkats mycket av covid-pandemin. Vi har bedrivit projekt för att på olika sätt motverka pandemin. På vissa håll har vi stöttat befintliga sjukvårdsin- rättningar med skyddsmaterial och på vissa håll har vi hållit i utbildningar för vårdpersonal. Vi har också projekt, där vi själva har behandlat patienter. De största hälsoeffekterna av covid befarar vi kommer att vara utebliven vård och hälsoprogram som till exem- pel vaccinationsprogram. Det kan dels bero på att man inte kan erbjuda den vanliga sjukvården eller patienter inte söker sig till den. Ett exempel på det är projekt i Eswatini (tidigare Swaziland) där antalet nybesök för HIV minskade med 64 procent i april i år jämfört med 2019. Ett annat exempel är inställda vacci- nationsprogram. WHO uppskattar att ett 30-tal vaccinationsprogram ställts in på grund av pandemin. I Demokratiska republiken Kongo, i Centralafrikan- ska republiken och i Tchad pågår nu utbrott av mässling. Risken är därför stor att inställda vaccinationsprogram kommer att skörda många liv. Inom Läkare utan gränser försöker vi anpassa oss och vara kreativa för att hitta lösningar. Det är egentligen bara ett handfull program som vi nödgats stänga helt, men vissa har fått dra ner sin verksamhet. Som exem- pel kan nämnas att vi har anpassat vaccinationskampanjer till maximalt 50 personer i Tchad, där man hade samma gräns för folksamlingar som i Sverige. I behandlingsprogram mot tuber- kulos måste patienten visa att denne tar läkemedlen. I sådana program har nu patienterna istället fått skicka MMS då de intagit sina mediciner. Psykologiska samtal har förts över telefon istället. Från svenskt håll har vi haft svårt att få ut och hem svensk personal, men det har lättat efter sommaren. Pandemin har ställt många sjuk- vårdssystem inför oerhörda utma- ningar. När pandemin började, pra- tade Folkhälsomyndigheten om att plana ut kurvan för att sjukvården inte skulle bli överbelastad. Detta var en fara i ett land med en BNP per capita på 53000 USD. Då är det lätt att tänka sig konsekvenserna som samma pandemi kan få för länder med en tiondel så hög BNP per capita såsom Demokratiska republi- ken Kongo eller Centralafrikanska republiken.  Sårrevision på sjukhuet i Bangui, Centralafrikanska republiken. Foto Andre Quillien/Läkare Utan Gränser