Svensk Kirurgi nr 5-20

249 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 5 • 2020 Utbildning och trauma. En viktig del för denna sektion är att ansvara för den lokala bakjoursskolan. Jag tycker mig höra från flera håll att liknande satsningar görs runt om i landet. Efter att Louis Riddez har satt mig in i vad uppdraget innebär så har jag ödmjukt tackat ja och hoppas kunna bidraga till att utveckla dessa frågor ytterligare. Nyheter gällande anmälan till bakjoursskolans kurser Efter en period med neddragen kurs- verksamhet tycks vi nu kunna närma oss en situation med mer normalt kursutbud. DSTC-kurserna under hösten ställs dock in, då dessa är bero- ende av en internationell lärarstab. En nyhet är att vi ändrar anmäl- ningsförfarandet till kursutbudet inom bakjoursskolan. Hittills har kurser sökts på en blankett ”Anmälan till bakjourskurs” som finns på hem- sidan. En väntelista har då skapats för de som ej direkt kan erbjudas plats. Denna lista blir med tiden allt mer inaktuell. Av denna anledning och för att harmonisera med KUB-kurserna ska anmälan framledes ske via dr- utbildningsportalen.se. För att kunna anmäla sig till kurs behöver man först skapa ett användarkonto på portalen och vara inloggad på det, när man gör anmälan till kursen. Fram till kom- mande årsskifte kommer, i samband med att kursplatser släpps, ett utskick att gå till dem som finns i kön, att anmäla sig via portalen, därefter skro- tas dessa listor. Anmälningsblanket- ten kommer inom kort att försvinna. På tidningens hemsida framgår vilka kurser som är aktuella och om de är fullsatta. Ett undantag till denna hantering utgör DSTC-kurserna. För dessa sker anmälan till respektive kursarrangör och ej via portalen. Hur kan bakjourskompetens säkras på bästa sätt? Det finns ett antal faktorer som för- svårar och fördröjer vägen från spe- cialistexamen till kompetent bakjour i allmän kirurgi. En del av dessa faktorer har tillkommit successivt de senaste decennierna. Andel arbets- tid som görs inom jourtjänstgöring har sannolikt ökat med fler parallella jourlinjer inom kirurgin och detta skapar en ökad frånvaro på grund av kompensationsledighet. Införandet av nya modaliteter såsom laparosko- piska och robotassisterade operatio- ner gör att tiden för att lära sig den manuellt kirurgiska behandlingen för olika tillstånd behöver bli längre. Idag är det sannolikt så att de flesta yngre specialister känner sig mer obekväma med exempelvis öppen gallvägskirurgi jämfört med laparoskopisk sådan, även när det krånglar. I den tidiga fasen av ST- utbildningen har tröskeln för att börja lära sig många typingrepp ökat i och med införandet av minimalinva- siv kirurgi. På många mindre sjukhus görs idag mycket få laparotomier, där verksamheten domineras av exempel- vis obesitaskirurgi och laparoskopisk bråckkirurgi. Här måste finnas lös- ningar för att kompensera för dessa brister i kirurgutbildningen. Subspecialiseringen och centra- liseringen av viss kirurgi innebär ytterligare faktorer som kräver nya lösningar för att tillräckligt många specialister ska uppnå den bredd av kirurgisk kompetens som bak- jourskapet kräver. Det är inom den akuta kirurgin / traumakirurgin som vi fortfarande ägnar oss åt öppen teknik. Därför kan en väg att gå vara att ”gamla” KAVA-enheter, som ofta drivs med hjälp av inhopp av kolle- gor från andra subspecialiteter (övre GI och kolorektal), lyfts till att bli fullvärdiga sektioner med egna dedi- kerade specialister och överläkare med huvudintresse för akutkirurgi och trauma. Detta skulle skapa en utmärkt bakjoursskola för nyfärdiga specialister innan en del av dessa går in i andra subspecialiteter. För när- varande görs en sådan satsning i den region jag verkar, Värmland. Min åsikt är att det här finns mycket ogjort och stora kvalitetsför- bättringar att åstadkomma, jämfört med exempelvis inom cancerkirurgin. Akutläkare behövs på bred front Jag vill slutligen ta upp en annan faktor som kirurgin behöver fortsätta driva, nämligen att verka för infö- randet av akutläkare på bred front. På sikt skulle detta innebära att den andel av arbetstiden som kirurgen ägnar åt operativ utveckling skulle öka och bakjourskompetens uppnås snabbare. Självklart ingår mycket annat i en bakjourskompetens såsom medi- cinska bedömningar, palliativ kunskap, ledarskap och etiska aspekter som ofta bygger på lång erfarenhet. Detta måste också tillgodoses. Enkät till Sveriges kirurgkliniker 2021 Ovanstående faktorer har olika vikt och omfattning på olika sjukhus oftast beroende på nivå, universitets- sjukhus, länssjukhus eller länsdels- sjukhus. Jag känner därför ett behov av en inventering av hur man har löst dessa bakjoursfrågor runt om i landet och hur man planerar för framtiden. Bakjourskolan är en grund att utgå ifrån, när det gäller att definiera ett nödvändigt kursutbud för ackredite- ring, men utöver detta så finns det utrymme för godtycke vad gäller kompetenskrav. Min ambition är att skaffa ett underlag för att nationellt komma vidare i dessa frågor och början är att sammanställa bilden av hur det ser ut idag. Därför kommer jag ta initiativ till en enkät som ska fastställas inom utbildningskom- mittén innan den går ut till Sveriges samtliga kirurgkliniker, sannolikt under våren 2021. Innan enkäten distribueras tar jag tacksamt emot synpunkter per mail, för att belysa det som det finns behov av.  Bakjour i hemmet – alltid redo!