Svensk Kirurgi nr 6-20

290 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 6 • 2020 Om tjänstgöringen sker under ST måste utbildningssituationen beak- tas, och ST-läkaren får aldrig riskera ställas inför att behöva operera utan- för sin kompetens. Utbildningen ska genomföras på samma sätt som i Sve- rige: under handledning, och med ett successivt överlämnande av moment från den ansvariga läkaren till den bli- vande kirurgen. Vidare bör man alltid sträva efter att skapa en ömsesidighet och ett bilateralt utbyte, där motta- gande klinik erbjuds samma möjlig- het till utbildning och kunskapsut- byte. Vikten av strukturerade place- ringar under noggrann handledning betonas även av Socialstyrelsen. En tjänstgöringsperiod i ett annat land kan ingå och tillgodoräknas i ST- utbildningen, men vissa villkor måste vara uppfyllda. Målen för placeringen måste vara tydligt definierade och förutbestämda, och det måste finnas en kompetent handledare på plats. Kontakt ska regelbundet hållas med huvudhandledaren på hemsjukhuset och efter placeringen måste utbild- ningen kunna utvärderas. En lång väg att gå – men föregångare finns Även om vägen till att genomföra delar av sin specialistutbildning utomlands, eller arbeta utomlands som färdig kirurg, ofta är lång och snårig och ställer stora krav på den enskilda individen finns det föregång- are. Fler och fler kliniker tillhandahål- ler organiserade utlandsplaceringar för till exempel traumakirurgi, och på Skånes universitetssjukhus har man nyligen startat ett helt nytt ST-pro- gram (”Global ST”), som är öppet för ST-läkare från alla specialiteter. Bila- terala samarbeten mellan kliniker tar lång tid att etablera, men ger oändliga möjlighet att bidra till utbildning och kompetensförsörjning i såväl Sverige som i det mottagande landet. Utby- ten behöver inte vara begränsade till kliniska placeringar, utan kan inne- fatta allt från handledning till forsk- ningssamarbeten och utbildning i nya kirurgiska tekniker. Genom att tänka långsiktigt och utanför de vanliga ramarna kan sådana utbyten bli av gagn för alla parter. Sverige har en viktig roll Sverige bör bibehålla och utveckla sin roll som en viktig aktör inom global hälsa. Sveriges universitet och hög- skolor fick för flera år sedan i uppdrag att stärka internationaliseringsarbetet under grundutbildningarna, och i en allt mer globaliserad värld bör denna utbildning fortgå och stärkas även för kliniskt verksamma läkare. Att säker- ställa en stark kirurgisk kompetens i Sverige, med beredskap för framtida kriser och för att kunna understödja sjukvård globalt bör vara av högsta prioritet. Genom att verka för bila- terala utbyten som en självklar del av ST i kirurgi, och för att man som färdig specialist ska kunna få tjänstle- digt för utlandsuppdrag, kan Svensk Kirurgisk Förening spela en viktig roll. Vi anser att: • Utbildningen av framtidens läkare bör präglas av ett globalt samarbete och ömsesidigt kunskapsutbyte. • Tjänstgöring utomlands, även i låg- och medelinkomstländer, ska ses som en självklarhet och uppmunt- ras under specialiseringstjänstgö- ringen i kirurgi. • Utbildning inom global hälsa och katastrofmedicin, som introduceras redan under grundutbildningen, måste fortgå och stärkas under spe- cialiseringstjänstgöringen i kirurgi. • Möjligheterna att delta i humani- tära medicinska insatser eller arbeta utomlands, även i låg- och med- elinkomstländer, ska uppmunt- ras och underlättas för under hela karriären.  Referenser 1. Global Surgery 2030: evidence and solu- tions for achieving health, welfare, and economic development Lancet 2015; 386: 569–624 2. https://www.un.org/sustainabledevelop- ment/ 3. Verena Sengpiel. ”Ge kniven vidare”– kam- panj för bättre kirurgisk träning för ST- läkare. Läkartidningen . 2013;110:CCUZ Global kirurgi NNGSA verkar för att belysa och samordna forsknings-, policy- och utbildnings - relaterade aktiviteter inom global kirurgi, anestesi och obstetrik i Norden, med målet att öka tillgången till säker kirurgisk vård världen över. Vill du veta mer eller komma i kontakt med oss? Besök gärna vår hemsida, www.thenngsa.org , eller mejla oss på thenngsa@gmail.com . GDPR-frågan om videoarkiv bereds fortfarande I förra numret av Svensk Kirurgi bidrog överläkaren i Mora, LG Larsson, med en text om hur filmer från endoskopiska ingrepp kan sparas i journalsystem och även bearbetas för under- visningsändamål. Det råder dock en betydande osäkerhet kring vad man kan göra med inspelade videofilmer från kirurgiska ingrepp med beaktande av det så kallade GDPR-direktivet. Styrelsen för Svensk Kirurgisk Förening hade för avsikt att yttra sig i frågan i detta nummer av Svensk Kirurgi. Kontakt har tagits med olika jurister som ännu studerar frågan och styrelsen får därför återkomma med ett klargörande i ett senare nummer av tidningen. Styrelsen