Svensk Kirurgi nr 6-20

292 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 6 • 2020 Covid-19 Våren 2020 Covid-19-pandemin tvingade tidigt fram ändrade prioriteringar för kärlki- rurgiska patienter i Sverige och utom- lands. Behovet av att snabbt ta del av andras erfarenheter samt att dela med sig av egna lärdomar har aldrig varit större. Breda nätverk skapades snabbt i syfte att försöka sprida obser- vationer och kunskap om optimal handläggning av de kärlkomplikatio- ner som tidigt beskrevs, särskilt från Italien och USA i början av smitto- utbrottet. Internationella WhatsApp - grupper skapades, t.ex . ”kärl-covid”, och slutna grupper bildades på andra sociala medier för att breda grupper av kärlkirurger skulle kunna utbyta kun- skap, erfarenhet och råd. Svensk för- ening för kärlkirurgi ( Swedish Society for Vascular Surgery, SSVS ) såg tidigt ett behov av en nationell rekommen- dation, som beslutsstöd i kliniskt svåra valsituationer. Denna rekom- mendation som inkluderade en del referenser och praktiska råd, skickades till medlemmarna och publicerades på hemsidan 30 mars i år. Situationen varierade mycket i landet, men gene- rellt gällde att kärlkirurgiska elektiva fall till stor del fick stå tillbaka för akuta fall, cancerkirurgi och omprio- riterade anestesiresurser. Planerad och akut kärlkirurgi Inte sällan uppstod mycket komplexa valsituationer. Å ena sidan ska vi som kärlkirurger minska våra patienters risk för amputation, stroke, för tidig död och därtill lindra smärta och lidande, å andra sidan måste vi som yrkesgrupp konstruktivt utnyttja de minskade resurserna för att gynna fler patienter, både med kärlsjukdom och andra sjukdomar. Kärlkirurger i Sve- rige försökte därför anpassa sin elektiva verksamhet under pandemins första skede och tog ett stort ansvar för hela sjukvårdskedjans perspektiv, inte bara för våra kärlkirurgiska patienter. Vid behov av klinisk värdering skulle insat- ser samordnas enligt ”one-stop-princi- pen” ; diagnostik med datortomografi/ duplex/magnetkamera i anslutning till klinisk bedömning av erfaren specialist. Utökad bedömning via telefonkontakt med kollegor i primärvård med stöd av exempelvis sårfoto i journalen. I takt med ökat antal sjukdomsfall av covid skedde en stegvis upptrappning av indikationsgränser för elektiva kär- lingrepp, i enlighet med rapporter från andra länder. Elektivt rekom- menderades att: • inte behandla klaudikanter eller patienter med asymtomatisk karo- tisstenos, • inte utföra nyanläggning av AV- fistlar hos pre-dialytiker, • inte utföra elektiv venkirurgi, • endast behandla fall av kritisk ischemi med snabb progress. I likhet med flera internationella riktlinjer rekommenderade vi att behandlingsgränsen för bukaorta- aneurysm temporärt skulle höjas från 55 mm till 60 mm , men påpe- kade att i exempelvis Storbritannien och USA förordades 70 mm som ny, tillfällig gräns för elektiv åtgärd. Ett praktiskt råd till medlem- marna var att mer aktivt överväga endovaskulär terapi i tillämpliga fall (benartärsjukdom, aorta), för att minska belastningen för anestesikol- legor samt för att förkorta vårdtiden Svensk kärlkirurgi i pandemins spår Professor Rebecka Hultgren vid Karolinska universitetssjukhuset, Katarina Björses, överläkare i Malmö och Johnny Steuer, överläkare på Södersjukhuset, beskriver här hur svensk kärlkirurgi påverkats under pandemins framfart över landet. De är alla kärlkirurger och styrelsemedlemmar i den svenska kärlkirurgföreningen (SSVS), där Rebecka Hultgren är ordförande och Johnny Steuer vetenskaplig sekreterare. Katarina Björses är därtill ordförande i svenska kärlkirurgiregistrets styrelse (Swedvasc) . REBECKA HULTGREN Stockholm rebecka.hultgren@sll.se KATARINA BJÖRSES Malmö katarina.bjorses@skane.se JOHNNY STEUER Stockholm johnny.steuer@sll.se