Svensk Kirurgi nr 6-20

296 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 6 • 2020 T ranexamsyra är ett anti­ fibrinolytiskt läkemedel som motverkar blödning genom att hämma aktivering av plasmino- gen. Tranexamsyra har visats minska mortaliteten vid blödning i sam- band med trauma 1 , förlossning 2 , och huvudskador 3 . Gastrointestinal blödning är ett vanligt tillstånd med relativt hög mortalitet 4 , och även här har tran- examsyra använts, även om robusta data stödjande detta har saknats. En SBU-rapport från 2011 slog fast att det vetenskapliga stödet att använda tranexamsyra vid blödande magsår var otillräckligt 5 . Ett flertal meta- analyser har publicerats, bland annat två Cochrane-rapporter 6,7 . Många av dessa har givit ett visst stöd att använda tranexamsyra vid gastro­ intestinal blödning. En svaghet med dessa metaanalyser har varit att många av de ingående studierna har varit små och heterogena. Hittills i år har tre metaanalyser avseende användning av tranexam- syra vid gastrointestinal blödning publicerats, varav två gav stöd att använda tranexamsyra 8,9 , medan en inte gjorde det 10 . Den största skillna- den mellan dessa metaanalyser är att den sistnämna har inkluderat HALT- IT studien 11 , en stor RCT avseende tranexamsyra och gastrointestinal blödning. HALT-IT-studien HALT-IT inkluderade 12 009 patienter vid 164 sjukhus i 15 länder, med kliniskt signifikant gast- rointestinal blödning. Patienterna randomiserades till att få tranex- amsyra (1g som bolus, följt av 3 g under 24h) alternativt placebo. Av blödningarna bedömdes elva pro- cent vara nedre gastrointestinala blödningar. Nästan hälften av blöd- ningarna (45%) bedömdes bero på varixblödning. Utfallsmått i studien var bland annat mortalitet i blödning efter 24 timmar, fem dagar, och 28 dagar, men även behov av kirurgisk eller radiologisk intervention, trans­ fusionsbehov, och komplikationer utvärderades. Under studien till- stötte sammanlagt 1112 dödsfall, varav 515 bedömdes bero på blöd- ning, och av dessa skedde 244 inom 24 timmar, och 448 inom fem dagar. Inga skillnader sågs mellan gruppen som erhållit tranexamsyra och grup- pen som erhållit placebo avseende mortalitet eller behov av interven- tion eller transfusion. Gruppen som erhöll tranexamsyra drabbades i högre grad av venös tromboembolisk sjukdom, samt av kramper (tabell 1). Inget stöd för tranexamsyra i klinisk rutin Den slutsats som författarna drar av HALT-IT-studien är att tranexam- syra inte ska användas i klinisk praxis vid gastrointestinal blödning. Denna slutsats delas även av andra 12-14 . Viss kritik har även framförts mot studien 15 : Från tidigare studier vet man att effekten av tranexamsyra är störst om behandlingen sätts in Forskningsrön Ingen evidens för tranexamsyra vid gastrointestinal blödning Användandet av tranexamsyra vid gastrointestinal blödning är omdiskuterat. Nyligen publicerades HALT-IT studien vars resultat talar mot tranexamsyra. Bengt Wallner, esofagus- och ventrikelkirurg i Umeå, sammanfattar studien och det aktuella kunskapsläget. BENGT WALLNER Umeå bengtwallner@me.com