Svensk Kirurgi nr 6-20

298 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 6 • 2020 D e nya riktlinjerna 1 har tagit utgångspunkt från de inter- nationella riktlinjerna som publicerades 2013 2 , men omarbetats inom de områden där ny vetenskap tillkommit. De är även anpassade efter svenska förhållanden. Repre- sentanter för SFAT och SFÖAK har granskat riktlinjerna innan publice- ring och SFAT har även haft en repre- sentant i arbetsgruppen. Initial diagnostik Diagnostiska kriterier är oförändrade jämfört med tidigare. Datortomo- grafi (DT) bör i initialskedet endast användas om det föreligger differen- tialdiagnostiska svårigheter och man vill utesluta annan allvarlig diagnos. Ultraljud över gallvägarna rekom- menderas däremot på alla patienter som inte har kända gallstenar eller där ultraljud nyligen är gjort. Syftet med ultraljud är att identifiera gallstenar som etiologi till akut pankreatit. Klassificering och mortalitet En gemensam klassifikation under- lättar kommunikation, tillämpning av riktlinjer, forskning och utveck- ling. Den reviderade Atlantaklassifi- kationen från 2013 rekommenderas 4 . Enligt denna indelas patienterna i mild, medelsvår eller svår akut pan- kreatit beroende på organsvikt och lokala komplikationer (figur  1). Lokala komplikationer definieras uti- från bilddiagnostik, oftast DT, som för detta syfte rekommenderas tidi- gast fem–sju dagar efter insjuknan- det. Peripankreatiska vätskeansam- lingar som ses i det akuta skedet vid ödematös pankreatit övergår ibland i pseudocystor (figur 2). Det vanliga är dock att peripankreatisk vätska resor- beras spontant. Vid nekrotiserande pankreatit kan nekrotiska vätskean- samlingar ses intra och/eller peripan- kreatiskt i det akuta skedet. Senare övergår dessa ofta i avkapslad nekros som således är avgränsade vätskean- samlingar med fast nekrotiskt mate- rial. Den nya klassifikationen innebär att pseudocystor blivit mer ovanliga medan avkapslad nekros ses oftare jämfört med tidigare. Fortfarande kommer majoriteten av patienterna att definitionsmässigt ha en mild sjukdom medan cirka 30 procent drabbas av en medelsvår pankreatit och sju–tio procent av en svår akut pankreatit. I den sistnämnda gruppen är mortaliteten 30–50 procent. Initialt omhändertagande Redan på akutmottagningen bör man bedöma om patienten har riskfaktorer för att utveckla en medelsvår eller svår akut pankreatit (figur 3). Information om ålder, BMI och komordiditet bör ingå i bedömning av vårdnivå. Det finns i dag inga biomarkörer eller riskklassificeringssystem som visats vara bättre än SIRS kombinerat med riskfaktorer. Alla patienter med akut pankrea- tit bör övervakas de första 24–48 tim- marna. Detta görs dels för att tidigt identifiera organsvikt och dels för att styra vätskebehandling. För patien- ter som svarar bra på vätskebehand- ling och inte utvecklar komplikatio- ner kan kontrollerna glesas ut efter 24–28 timmar. Vätskebehandlingen Nationella riktlinjer Nya nationella riktlinjer för akut pankreatit Nationella riktlinjer för behandling av akut pankreatit har nyligen publicerats på Svensk Gastroenterologisk Förenings hemsida. Sara Regnér, kirurg vid Skånes universitetssjukhus, har lett arbetet och skriver här om de nya behandlingsrekommendationerna tillsammans med sin kollega Bodil Andersson. SARA REGNÉR Malmö sara.regner@med.lu.se BODIL ANDERSSON Lund bodil.andersson@med.lu.se