Svensk Kirurgi nr 6-20

299 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 6 • 2020 bör vara målstyrd för att undvika övervätskning, vilket underlättas av timdiures. Ett minimum är att and- ningsfrekvens, hjärtfrekvens, blod- tryck, syremättnad, temperatur och diures kontrolleras var sjätte timme. Beroende på symtom och riskfaktorer kan kontinuerlig övervakning eller behandling på intermediär/intensiv- vårdsavdelning vara indicerad. De flesta patienter med akut pan- kreatit har starka smärtor. Smärt- stillande rekommenderas utifrån patientens behov. Oftast är opiater nöd- vändigt. Antibiotika rekommenderas inte i tidiga skeden av akut pankreatit. Vätskebehandling Flertalet patienter med akut pankrea- tit är dehydrerade vid ankomst till sjukhus och vätskebehandling behövs för att upprätthålla intravaskulär volym och organperfusion. Tidigt insatt vätskebehandling kan minska risken för senare komplikationer. Vätskebehandling bör starta så tidigt som möjligt och Ringeracetat 5–10 ml/kg/h rekommenderas initialt. Vätskebehandling ska styras utifrån diures (målvärde 0,5–1ml/kg/h) och hjärtfrekvens (målvärde<120) och behandlingen bör justeras minst var sjätte timme. Kontinuerlig urinmät- ning och tätare justering av mäng- den vätska rekommenderas, särskilt för patienter med riskfaktorer eller patienter som inte svarar på initial vätskebehandling. Vid uteblivet svar på vätskebehandling eller tillkomst av organsvikt rekommenderas sam- bedömning med intensivvårdsläkare. Nutrition Ett flertal studier har visat att patien- ter med akut pankreatit har kortare vårdtider om de inte fastar initialt. Man har inte heller sett ökad mängd komplikationer vid tidigt födointag jämfört med fasta. Patienter med akut pankreatit rekommenderas därför att äta när de upplever hunger eller känner aptit. Efter initial rehy- drering kan vätskebehandlingen kompletteras med glukosdropp. Fler- talet patienter kan äta fullvärdig kost inom några dagar. För patienter som inte kan äta rekommenderas enteral nutrition. Parenteral nutrition bör endast användas som ett komplement till enteral nutrition. Figur 2. Stor obehandlad pseudocysta efter akut pankreatit som ger symtom i form av ventrikelretention. Ventrikel med kontrast. Behandling vid medelsvår eller svår akut pankreatit Patienter med organsvikt som inte svarar på initial behandling ska vårdas på intensivvårds- eller intermediär- vårdsavdelning. Vid försämring eller vid utebliven förbättring efter fem– sju dagar rekommenderas DT buk med intravenös kontrast för att iden- tifiera lokala komplikationer. Om patienten är i behov av intervention bör diskussion föras med specialist- centrum för akut pankreatit. Detta definieras i riktlinjerna som ett hög- volymcentrum med kirurgisk erfa- renhet av nekrotiserande pankreatit, uppdaterad och välfungerande inten- sivvård och tillgång till radiologisk intervention samt avancerad endo- skopisk terapi. Antibiotika rekom- menderas inte profylaktiskt utan ges först vid misstänkt eller bekräftad infektion. Abdominellt kompartmentsyn- drom vid akut pankreatit bör i första Nationella riktlinjer Figur 1. Reviderade Atlantaklassifikationen av akut pankreatit 2 och indelning av lokala komplikationer. Organsvikt avser respiration, cirkulation och njurfunktion och definieras som 2 poang eller hogre pa den modifierade Marshallskalan 4 .