Svensk Kirurgi nr 6-20

328 SVENSK KIRURGI • VOLYM 78 • NR 6 • 2020 Kåseri Digerdöden Genom tiderna har det funnits en rad livshotande folksjukdomar varav digerdöden kanske var den värsta. Den drabbade Sverige minst 20 gånger från och med 1360 och rade- rade ut hela byar och släkten. Tuber- kulos var 1800-talets stora folksjuk- dom och Spanska sjukan (egentligen bara en influensatyp) krävde 1918– 1920 enligt officiell statistik i Sverige 37573 dödsfall – sannolikt flera. Definition av folksjukdom I modern tid har vi haft en rad andra folksjukdomar. År 1988 inrättades, på statsminister Ingvar Carlssons initia- tiv, den så kallade Folkhälsogruppen. De gav följande förklaring till begrep- pet: Hälsoproblem bör betraktas som folksjukdomar beroende på hur van- liga de är, deras allvarlighetsgrad, om de ökar eller minskar och hur de för- delar sig i befolkningen. Konsekven- serna för individer och samhälle och möjligheter att göra något åt proble- men måste också vägas in. I Social- styrelsens nationella folkhälsorapport från 2009 har sex folksjukdomar beskrivits: hjärt-kärlsjukdomar, psy- kisk ohälsa, tumörsjukdomar, rörel- seorganens sjukdomar, allergier och olycksfallsskador. Således onekligen breda definitioner som täcker in en stor del av det läkarna sysslar med. Inte mycket lämnas till att bara vara vanliga sjukdomar. I senare upplagor av Folkhälsorapporter (exempelvis från 2018) exemplifierar man mindre, men målar istället med ännu bredare pensel allt som påverkar folkhälsan. Amalgamallergi och annat Om det bara gällde att sjukdomar skulle vara vanliga låg exempelvis de kirurgiska sjukdomarna appendicit, ljumskbråck, gallsten, hemorrojder, övervikt och colon irritabile väl till för att bli klassificerade som folksjuk- domar. Massmedia utnämner dock oftare sjukdomar av mer spektakulär art som folksjukdomar och genom åren har vi upplevt en anstormning av patienter med exempelvis amalgamal- lergi, el-överkänslighet, fibromyalgi, barnfetma och ätstörningar på ett sätt som om detta var de viktigaste sjuk- domarna att ägna sig åt. Vad som står i begrepp att bli folksjukdomar och få störst uppmärksamhet i morgon är oklart, men med årens rätt tillåter jag mig att se fram mot dem med ett leende i mjugg. Norsk professor Men, alla de senaste diagnoserna ovan sätts in i ett viktigare perspek- tiv när man möter Laerums sjukdom. Ole Didrik Laerum var professor i patologi (född 1940 och professor sedan 1980) och jag träffade honom i Bergen under min tjänst som chef på kirurgen på Haukelands sjukhus från 1999. Laerum var lika kunnig som produktiv (men illmarigt kritisk till sinnet) och blev mest känd för att ha beskrivit världens mest sällsynta sjuk- dom. Han beskriver själv bakgrunden till upptäckten: "Det begynte med at jeg var medis- instudent i Oslo i 1960-årene, og den gangen var Rikshospitalet det mest avanserte sykehuset i Norge. Hit kom pasienter fra hele landet med de mer- keligste, sjeldneste og mest vanskelige sykdommer som kunne tenkes. Det fikk studentene merke: Jo mer sjelden en sykdom var, desto bredere omtale fikk den i forelesningene. Derimot hørte vi knapt om alminnelige sykdommer som Laerums sjukdom, folkhälsan och sannolikheter ÅKE ANDRÉN-SANDBERG Ystad ake.andrensandberg@gmail.com Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus i kirurgi och välkänd skribent i Svensk kirurgi diskuterar och exemplifierar här vår tendens att fascineras av ovanliga sjukdomar, ibland till förfång för de vanligaste diagnoserna.