Svensk Kirurgi nr 2-21

64 SVENSK KIRURGI • VOLYM 79 • NR 2 • 2021 Akutläkare med brett spektrum Akutläkarsystemet har nu i Sverige en drygt tjugoårig historia och är mer eller mindre etablerat på många av våra sjukhus. För arbetet på akuten är det positivt att ha fast anställda läkare med fokus på akutverksam- heten och utvecklingen av den. Arbe- tet på akuten erbjuder ett mycket brett spektrum av frågeställningar som ofta berör flera av de olika medi- cinska specialiteterna, vilket gör att akutläkarsystemet har fått en medi- cinsk inriktning. Alla är överens om att arbetet på akutmottagningen är viktigt och bör ske med ett optimalt utnyttjande av resurser och med god kvalitet i bedömningar och omhän- dertagande. Samarbetet med de övriga specialiteterna är centralt när det gäller det praktiska arbetet och utvecklandet av rutiner. För- och nackdelar Det finns påtagliga fördelar för akut- mottagningens arbete och personalen där med fast anställda läkare. För de opererande specialiteterna är det Samarbete också positivt eftersom akutläkarsys- temet möjliggör för ST-läkarna att lägga mer tid på det kirurgiska hant- verket under utbildningen. Myntet har både en framsida och en baksida, vilket är viktigt att arbeta med. Alla yngre kirurger har en bild av hur ett akutläkarsystem skulle kunna förbättra och underlätta för oss kirurger. Akutläkare skulle kunna möjliggöra för kirurger att operera mer och gå på akuten mindre. Det är tilltalande att akutläkare driver akut- mottagningar utan behov av interna remisser mellan kirurgi, ortopedi, medicin eller primärvården. Akutlä- karen tar hand om patienten oavsett orsaken till akutbesöket, genomför nödvändig utredning och behandling och skickar sedan hem patienten. I de fall en inläggning krävs väljer akut- läkaren medicinsk specialitet utifrån sin bedömning i samråd med berörd specialistgren. Visst låter det enkelt, men under de senaste tjugo åren har akutläkar- verksamhet påbörjats, utvecklats, omformats, avvecklats och omstar- tats på alla upptänkliga sätt på olika platser i Sverige. Vägen till dagens situation har varit allt annat än rak, trots alla intentioner att utveckla akutsjukvården i våra regioner. Svå- righeterna beror på vad som inryms i akutläkarverksamhet och dess kon- taktytor och samverkan med övriga specialiteter. Vilka är då de främsta problemen med ett akutläkarsystem, och vilka lösningar ser vi framför oss? Kompetens Medborgarna förväntar sig att akut- läkare levererar minst samma kvali- tet på bedömning och behandling som läkare med en annan speciali- tetsanknytning. Detta är något vi behöver hantera tillsammans med akutläkarna, som ofta har en bak- grund inom internmedicin innan man bytte specialitet till akutsjuk- vård eller är yngre läkare där akut- arbetet kan vara det första vikariatet eller tjänsten. Vi tänker oss här tre patientgrupper: Hur samverkar kirurger och akutläkare bäst? Fredrik Linder, kirurg på Akademiska sjukhuset och ordförande i SFAT, och Folke Hammarqvist, kirurg KS och sekreterare i SFAT, skriver om framväxten av akutläkarspecialiteten i Sverige och hur vi bäst ska samarbeta och lära av varandra – kirurger och akutläkare. FREDRIK LINDER Uppsala fredrik.linder@surgsci.uu.se FOLKE HAMMARQVIST Stockholm folke.hammarqvist@sll.se